Den fattiges jul...
Barnen ska ha en bra jul - det är huvudsaken.
Även om det bor ett litet barn i oss alla som längtar efter en Astrid Lindgren jul så ska vi sätta oss över det och ge ungarna en så fin jul vi bara kan. Inte fan ska vi krokna eftersom vi har taskig ekonomi
Och det handlar inte om julklapparna. Jo, så klart att tomte och klappar är viktigt – men viktigast är hyfsat nyktra föräldrar som inte grälar… och att man GÖR någonting tillsammans… spelar spel eller charader eller vad det nu kan vara.
Att man gör julafton lite annorlunda mot andra dagar så att den här dagen sticker ut och skapar ett gott minne.
Gudarna ska veta att det varit jular förr då jag varit fattigare än en kyrkråtta.
Särskilt minns jag en jul när jag var singel med två små tjejer och funderade över hur jag i hela friden skulle kunna ge dem julklappar.
Jag gick nån utbildning och tänkte att är man fattig ska man inte vara tramsigt stolt - så jag sa som det var till mina kurskamrater och undrade om de hade nåt begagnat i leksaksväg att skänka mig.
Och se, det hade dom !!
Jag fick barbiedockor med kläder och till och med en barbiehäst och ett stall - och så fick jag pussel och böcker och fina begagnade kläder.
Det blev en hel del paket.
Ungarna brydde sig inte det minsta om att det var begagnat och när vi idag pratade om det så mindes de inte ens att de fått begagnat.. utan minns bara de där hästarna och stallet med glädje…. och då var alltså det begagnade av underordnad betydelse.
Granen snodde jag. Jag bodde nästan i skogen den gången och högg helt enkelt ner en jättegran som jag släpade hem. Så var det med den saken
Julmat fanns det inte pengar till – men jag fick en stor skinka av en tidning som jag frilansade för och en helg passade jag två hundar och som tack fick en jättekalkon.
Så det löste sig med den biten också.
I badrummet hade jag en oöppnad flaska fin parfym som jag sålde billigt till en kompis och vips hade vi julgodis och massa stearinljus också
Det finns alltid lösningar om man väljer att tänka positiv och lösningsfokuserat. Och det är man skyldig skyldig sina barn att göra !!
Kram & kärlek
skriven
Tack för svaret Es.
Ser du på vilket sätt det känns bra? Är rädd att jag ska känna mig utanför då mina "kollegor" är äldre än mig och jag är ganska "ny" samt ska bara vara där tillfälligt?? Är så osäker o måste ge svar imorgon