Inte bara jag...
Fast.. det var inte bara jag som stökade till det…. och det har jag påpekat för sonen
När jag var skild så reste jag och sonen en hel del.. och den här gången var vi på Bahamas.
Sonen badar och jag solar o läser… lugnt och fridfullt. På kvällen är det som vanligt dans och jag sitter i ett hörn med min vackra grogg… när konferencieren ropar upp mitt namn. Om jag vill vara snäll och resa på mig. Herregud.. vad är detta nu då ? Men jag reser mig snällt och vinkar lite nervöst.
Han berättar att jag har en son som vill efterlysa manligt sällskap till mig, gärna en rik och snygg man som tycker om barn och som älskar spela TV spel och bygga med lego.
Hugade intressenter var välkomna att bjuda upp mig. Mina intressen var psykiskt sjuka människor, shopping och röka. Mon dieu !!
Då hade jag kunnat bryta nacken av sonen som fnissade och vinkade från ett annat bord där han satt med en hel hoper nyfunna små kompisar. Han var väl 8-9 år gammal.
Men jag satt kvar. Och blev uppbjuden.
De flesta inledde konversationen med att de inte var psykiskt sjuka men kanske jag ville dansa i alla fall ? Jag fick förklara att jag JOBBAR med människor som har problem och att sonen nog missuppfattat… och jag fick förklara att det var CIGARETTER jag rökte …. men sen struntade jag i alla förklaringar.
För att göra en lång historia kort så slutade kvällen med ett improviserat poolparty och både jag och sonen roade oss kungligt hela natten lång !!!
Så tro inte bara att det är jag som ställer till det….
Kram & kärlek
skriven
Gud vad roligt!😂😂😂
Och roligt hela kvällen.😆
Kram