SPACE CLEANING....
Jaha gott folk, de flesta av oss behöver ta ett djupt andetag och städa i röran vi har hemma. Jag tänker som Karen Kingston som skrivit boken ” Rensa i röran med Feng Shui” och hon har myntat begreppet SPACE CLEANING.
Det går ut på att röran i våra hem påverkar oss negativt och vi stagnerar och fastnar i gamla hjulspår.
När man röjer befriar man sig från negativ påverkan och man gör plats för ny god energi. Man känner sig lättad, får inspiration och skapar nya möjligheter.
Det handlar inte om att ha det perfekt utan bara om att göra sig av med alla onödiga prylar.
Och det är inte förrän EFTER man röjt som man kan märka att alla prylarna faktiskt haft en negativt påverkan.
När du röjer så gå inte i fällan att du vänder och vrider och gråter en skvätt över varje pryl som du eventuellt ska avyttra. Gör inte döda ting viktigare än de är. Tänk inte heller att du ska sälja prylarna senare. Ska det säljas så lasta in allt i bilen och kör till närmaste auktion. Vill du skänka så far du med skrotet till en loppis och vill du slänga, ja då kör du till tippen !!
Huvudsaken att du blir av med brötet snabbt.
Spara bara det allra bästa. Som du har plats till utan att det blir trångt.
Samlande som ett uttryck för tvångssyndrom innebär att personen är rädd för att slänga saker eftersom viktig information kan gå förlorad. Lustkänslor är inte inblandade, tvångstankar är obehagliga. Ungefär 25–30 procent av dem som har tvångssyndrom har problem med samlande.
Patologiskt samlande eller hoarding disorder som den nya diagnosen heter innebär att man samlar så mycket att hemmet blir belamrat med saker, ofta tidningar. När hemmet inte går att använda är det ett sjukdomstecken. Att skaffa sakerna har gett lustkänslor. Samlandet är knutet till minnen. Man samlar på allt möjligt, det finns ingen systematik i det. Den här typen av samlare har mycket svårt att göra sig av med saker. Att kasta eller ge bort något gör dem nedstämda. Sjukdomsinsikten är liten. Minst två procent av befolkningen beräknas lida av sjukligt samlande.
Kram o massa kärlek
skriven
Igår försvann nog allt mitt hopp. Jag kan förmodligen titulera mig som singel.
Känns som vägen vi har att vandra nu kommer bli svår o mycket smutskastning 😔
Exet påpekar gång på gång att jag inte betyder nånting för honom. Säger i stort sett att jag äcklar honom!
Hur kan någons känslor bara försvinna så snabbt? 13år o 2 små barn senare 💔
Trots allt han säger o skriver så kan jag inte släppa tanken på oss, oavsett att hoppet känns borta 😔
Vad säger han egentligen om mig till de han pratar om oss med? Säger han sanningen? För om han gör det så borde det komma någon form av reaktion.
Vi skulle gifta oss, bygga hus, jag har börjat utbilda mig för att ge vår familj bättre förutsättningar för framtiden. Men han väljer alltså nu att bara gå? Hur kan man göra så?
Jag förstår liksom inte vad som hänt med honom. Hur man kan ändras så från en dag till en annan. Det är allt det som får mig att undra... som gör att jag inte fattar...
Tar han besluten själv eller påverkas han av någon? Kommer det bli bäst för alla att vi separerar? Jag känner verkligen inte det 😰
Jag vill vara där för honom så som jag varit innan. Vill vara allt för honom igen ❤️
Hoppas du kan ge mig lite råd o vägledning i denna traumatiska tid för mig. Han o barnen betyder allt ❤️
Kram från desperata tjejen