Barnen och skilsmässan......
Så händer det som händer ibland, man skiljer sig.
Har man inga barn, ja då blir det en snabb och förhållandevis enkel process.
Har man barn tillsammans… inte lika enkelt !
I den bästa av världar ska man utgå från barnens behov. Oavsett hurdan skitstövel exet är och oavsett vad du blivit utsatt för – så kan hen i alla fall vara en bra mamma eller pappa…. och ert barn har rätt till båda sina föräldrar.
Oavsett vad du tycker.
Förnekar du ditt barn denna rättighet.. ja, då kan det slå hårt tillbaka när barnet blir äldre och får ett eget tänk.
Sätt alltså dig själv och dina sårade känslor åt sidan och ha fokus på er gemensamma avkomma .
Låt oss nu tänka att allt börjar falla på plats.
Barnen bor kanske växelvis hos er eller mest hos en av er och hos den andra om helgerna då och då… oavsett vad.. så SKA du ta mig fan vara positiv när du lämnar över barnet.
Inte ljud om att nu blir stackars mamma eller pappa alldeles ensam, du ska inte ens andas om något negativt gentemot andra föräldern.
Nej, istället ska du vara en stark och kapabel förälder som barnet kan känna sig tryggt med och du ska önska ditt barn en riktigt fin vecka eller helg hos mamma eller pappa. Inga härskartekniker, ingen tyst aggressivitet och inga dubbla budskap. Det är du skyldig ditt barn. Oavsett vad .
Låt oss tänka att det funkar med överlämnandet. Barnen mår bra. Nu börjar du hitta dig själv och din egen roll. Allt känns hyfsat okey.
Då träffar din ex en ny kärlek och ska bli sambo & nu börjar du jaga upp dig igen.
Herregud, vad ÄR det för människa ? Ska hen ta hand om MITT barn ?
Och i den här situationen målar många fan på väggen – men ska sanningen fram så har du ingenting med det att göra. Du kan fullständigt tänka bort den nya partnern .
Du ska helt enkelt lita på ditt ex… att hen valt en sambo som är okey och som funkar med barnen.
Nu är det ju inte alltid så lätt med ungar.. har de levt ensamma med mamma eller pappa en tid så kan de mycket väl vara avigt inställda till mamma eller pappas nya kärlek.. oavsett hur trevlig och bra person det är.
Gör vad du kan för att underlätta istället. Prata positivt. Uppmuntra. Det är din roll och den är viktig.
Det blir alltid en inkörningsperiod när en ny person kommer in i en fix och färdig familj.. och det är inte lätt för någon av de inblandade.
Och som sagt… fokus på barnen ska det vara !
Din roll är att förklara för barnen att nog tycker du den nya verkar trevlig…. få barnen att inse att det inte är så lätt för hen heller …. att du inte tar emot ungarnas eventuella skitsnack när de kommer hem… utan du visar din vuxna sida och styr in samtalet så det blir ett positivt tänk för ungarna.
Sen när ungarna inte är i närheten kan du ta fram din voodoodocka och sticka den full med nålar samtidigt som du förbannar ditt ex nya kärlek. Det är helt okey. Bara du håller ungarna utanför
Kram & kärlek
skriven
Ojoj vad jag har försökt att få det att fungera. Varit hur positiv som helst och vänt ut och in på mig. Och vad barnen har försökt...men tyvärr gick det inte till slut. Pappan och barnen har ingen kontakt längre och den yngste bor bara med mig. Jag önskar att det hade gått men vad gör man när det verkligen inte går och barnen mår dåligt. Och till slut bara inte vill dit.
Solig fredag till er alla!