Biggest loser & Superteam !!
Har ni sett Biggest Loser ?
Dessa människor som deltar, VIP eller vanligt folk, imponerar starkt på mej !
Tänk ändå att de förmår kämpa som de gör… träningen är stenhård och även om man tror att folk ska ge upp så sker det förvånansvärt sällan.
Och att visa upp sig i TV - respekt, säger jag bara !!
Sen visar det sig att deltagarna ofta har svårt att hålla den nya vikten och det är ju inte så konstigt.
När kamerorna stängs, gruppen splittras och tränarna tar sig an nya deltagare.. då landar man plötsligt i sin egen vardag… en vardag som en gång bidrog till att man la på sig kilo efter kilo.
När man avslutat en bantning och allt ska bli som vanligt - det är DÅ man behöver extra stöd.
Stöd i att bryta de gamla vanorna och stöd i att få in bra nya rutiner i sin vardag.
Jag hade en arbetskamrat en gång som gick ner 60 kilo och som sen behöll vikten – och själv kämpar jag för att gå ner åtminstone 10 kilo och verkar aldrig lyckas!
Nu är vi ett litet gäng som bildat ” Superteam” .. överviktiga kärringar som ska peppa varann.
Vi har en tråd på Facebook och delar foto på våra måltider o allt vi stoppar i oss.. så att vi kan peppa varann… vi delar med oss av våra tips och bra recept och en gång i veckan talar vi om vad som hänt med vår vikt.
Ibland har det varit två kilo ner men det har också varit på plussidan.
Just att inte vara ensam i sin kamp känns bra !!
Funkar det inte – så har det i alla fall varit väldigt trevligt !
Mitt mantra är att om alla anda kan- så måste ju jag också kunna !!
Fast så faller det på att ” Jo , jag kan men bara inte idag”
Min mamma har en bra taktik… när hennes vikt når 65 kilo så gör hon sig kvitt två… med stenhård disciplin… vilket den här rultan aldrig fixat !!
Sluta röka ( rökte en pkt om dagen).. komma i övergångsåldern och få sköldkörtelproblem ungefär samtidigt...var inte det ultimata för min vikt.. det var då jag började lägga på mej. Kilo efter kilo.
Och det gick hur enkelt och smidigt som helst.
Ett Marabou här och ett paket MumsMums där.. en kladdkaka hit och en mazarin dit .. och rätt som det är så undrar man vem i hela friden den där tjockisen är som tittar tillbaka från spegeln !
Men så länge man kämpar – bör det finnas hopp !!
Till er i samma situation vill jag säga att ta gärna efter och bilda ert eget Superteam! As more as merrier !!
Kram & kärlek
skriven
Godmorgon!
Jag har varit med om nått sjukt...
Jag gör alltid allt i rekordfart, har alltid gjort. Och det är ju både på gott och ont. Men nu sedan drygt en månad tillbaka har jag börjat äta långsamt. Kilo efter kilo ramlar av mig utan ansträngning... Det var egentligen inte meningen att jag skulle gå ner i vikt (gjorde iof inget) utan syftet var att sluta stressa. Det har blivit som tre (frukost, lunch och middag) dagliga meditationer och kroppen mår prima. Jag har tidigare varit skåpätardrottningens moder 😊. Nu skåpäter jag aldrig. Jag hinner bli mätt på det som är på tallriken (även mindre portioner nuförtiden) och kroppen blir dom lugn och tillfreds efter måltiderna. Ja tänk hur det kan bli och utan att ansträngning... Kram till er🌷