Esmaralda...spår dig gratis!

Det är ju så att alla vi människor har våra fel och brister.

Ingen av oss är fullständig även om nog somliga vill tro det. 

Smygfascisterna kan säga  ” Jag kan ha fel men….” och så levererar de sina sanningar men garderar sig med de första orden i meningen. 

Jag hade en gång ett förhållande med en man som var av den sorten. 

Han hade åsikter om allt och levererade dem som sanningar.

 

Han var så redig och tydlig att jag borde lagt benen på ryggen från början… men jag drogs liksom in i nätet. 

Jag har alltid fascinerats av människor som  går sin väg rakt fram.. som tittar på Nyheterna varje kväll kl 20… som äter på bestämda tider.. som  lever sina rutiner som den mest självklara sak i världen. 

Jag själv är ju inte sån.

Jag kollar nyheter då och då via datorn… jag äter när jag är hungrig och jag skulle säkert må väl av lite mer struktur.

  Den första tidens fascination övergick snabbt till en kamp. 

Han såg mig som fullständigt förvirrad och tyckte att jag vacklade fram i blindo i livet.. och jag såg honom som  en riktad missil varje morgon när han steg upp så visste han vad han skulle göra och hur hans dag skulle se ut.

 Han försökte få mig att bli mer som han var och jag försökte få honom att begripa att  predestinerade dagar  är trista dagar. Jag försökte dra in mer happenings i vårt liv.. och han backade desperat. 

När det blir så - då kan det bara gå fel !

Ett exempel var  den kvällen  när jag föreslog att nästa morgon packar vi frukost med oss och far ut och fiskar tidigt… det är så magiskt när  vattnet ligger blankt  sådär tidigt om morgonen !!

Han meddelade att han först skulle läsa tidningen och jag suckade.  Han var besatt av  den lokala morgontidningen och kunde läsa den i 1 ½ timme.. varenda liten notis  om oväsentligheter som hänt i byarna runtomkring.  Varje morgon!

Det blev ingen fisketur.

En annan gång  ville jag ställa till med storfest och bjuda alla vi kände men nej, tyckte han, han gillade inte stora fester.  Det blev ingen fest.

Jag föreslog en billig restresa men nej, med så kort varsel KAN man inte resa… så vi reste inte.

Vad han tyckte tog så stor plats.... och jag vek ner mig. Gång efter annan.

En gång köpte jag  Norrlandsfil istället för den Kefir han åt varje morgon och han bar sig åt som om   jag svikit honom och varit otrogen med ett helt fotbollslag.

Hur kunde jag göra detta mot honom ?  Men hallå, menade jag.. det är ju bara fil… men se, det var inte så bara!   Fil är viktigt och rätt sort ska det vara.

Jag  backade och pysslade och pulade ett halvår och när jag insåg att herregud, jag börjar  själv tänka som den tråkigaste mannen i universum…  då blev det stopp.

Jag bad honom att ta sina morgontidningar och sin Kefir och vandra vidare… vilket han gjorde

Att han såg ut som ett levande frågetecken störde mig för i sådana situationer vill man ju att ens budskap ska  nå fram..... men här landade inga budskap… och han tyckte att ” Efter allt jag gjort för dig…”  och då såg han det som storverk han gjort.. medan jag bara såg tristess. 

Det var bara  att inse att nu går vi vidare var för sig… och vi kommer aldrig att förstå varann…  vi kommer inte ens att  kunna vara vänner… och så sluter man fred med det !!

Och det gjorde jag och det gick hur bra som helst !

Jag hade lärt min läxa !

Man kan vara olika . väldigt olika... men man måste vara det med stor respekt för varann och samtidigt ha  en sund respekt för sig själv !! 

 

Kram & kärlek