Snart äter vi grisröv....
Jag har en muslimsk kompis som suckar och säger att snart är det dags för varenda svenne att äta grisröv.
Japp, så är det.
Det blir mycket jultema nu på bloggen och det är ju inte så konstigt.
När jag tänker barndomsjular, så tänker jag speciellt på den julen när jag var 6 år.
Jag väntade på tomten som alla ungar gör när eftermiddagsmörkret börjar falla.
Den klassiska julmiddagen var avklarad. Långbordet avdukat.
Farbror Dimitri och tant Rosita hade grälat som vanligt och onkel Allan satt full i ett hörn och skrålade och sjöng som han brukar och vi kusiner hade rusat omkring och busat och haft kul.
Men nu lägrade sig ett lugn. Det typiska lugnet-före-tomten. Det är bara Onkel i sitt hörn som gråtmilt ger sig på sin egen version av ”Gamle Svarten”
Och så bankar det på dörren
Vi ungar rusar dit påhejade av de vuxna och där står TOMTEN !
Rödklädd och i sin vidriga mask och i famnen håller han en hundkorg.. och i hundkorgen sitter den mest bedårande lilla taxvalp. Och det är MIN julklapp. Taxen Trix.
Den julen glömmer jag aldrig. Trix blev min följeslagare under 11 år.
Det kom andra jular sedan som inte alls var lika kul
Sista julen innan mina föräldrar skildes – den vill jag helst inte minnas.
Jag flyttade ju hemifrån direkt efter jag slutat 9:an och sen tog jag på mig att ordna jul för de släktingar som efter mina föräldrars skilsmässa kunde tänka sig att fira jul under samma tak.
Jag byggde upp en tradition och vi hade riktigt roligt.
Första barnet kom….och kort efter valde jag att bli singel men jularna fortsatte jag att hålla i. Ny man och ett barn till… och jularna rullade på hemma hos mig.
Sen blev det skilsmässa igen och poff.. där tog mina jular slut.
Folk delade upp sig i två läger… för och emot skilsmässan och att försöka synka samman en jul blev mig övermäktigt. Jag tappade intresset.
Det blev några alternativa jular i Göteborg när jag och barnen hjälpte till att fixa jul för hemlösa. Och barnen slussades än hit och än dit för att fira med sina pappor och den sidan av deras släkt. Ett väldigt pusslande.
Sen återtog jag julen.
Back to basic och klassiskt julfirande. Förutom de jular som vi gav fasen i alltsammans och åkte utomlands
Jag gifte om mig… minstingen, sonen, hämtades i Ryssland och vi bestämde att nu skulle det bara vara familjen närvarande på julafton. Ingen skulle åka nånstans.
Tjejerna fick besöka släkten före eller efter. Julafton var helig och bara vår.
Vilka mysiga jular. Barnen pratar fortfarande om våra jular med saknad .
Vad som hände sen var att barnen blev vuxna och fick egna barn
Ena dottern bosatte sig i New York under flera år… och sen när hon flyttade hem ville ju hon ordna jularna på sitt sätt. Hon är ju också den med störst hus och ett gigantiskt vardagsrum. Hon samlar alla och vi är ett udda och färgstarkt gäng.
Framförallt har vi roligt !! Vi ser Kalle och dricker glögg… äter julbord och sjunger snapsvisor och allsång… vi dansar kring granen… tomten kommer… det blir gottbord… vi leker lekar och har tävlingar.
Underbara jular och det är så roligt att ha alla samlade… barn och barnbarn och de äldre och de yngre.. de gamla exen med sina nya trevliga fruar… och när jag nu tänker efter så har alla de olika perioderna av julfirande haft sin egen tjusning. Jag skulle inte vilja vara utan en enda av dem.
Och två dagar före jul är det jul hos andra dottern.... en rofylld jul med pyssel och hemlagad knäck och maximal julstämning.
Och på lördag börjar vi... med julbocksfesten här hos mej !!
Hur firar ni andra ?
Kram & kärlek
skriven
Jularna för mig är mest att hatta runt hos folk. Inte särskilt mysiga alls.
Måste bara fråga om han går runt nu och tänker att jag är ett stolpskott? Blev han alls åtminstone lite smickrad? Önskar jag slapp min högvarvshjärna och kunde vara lite mer utåtriktad istället 🙄😂
Kram 😊