Esmaralda...spår dig gratis!

Om man inser att man faktiskt projicerar ibland – har man tagit ett kliv framåt. Bra !

Du som säger  att ” Ja, jag projicerar minsann aldrig” , du ljuger.. medvetet eller omedvetet

Insikt är första steget till förändring.

Att lära känna sig själv kan vara tufft.. men vinsten är som regel stor.

Man måste börja med att äga sitt liv… och  det gör man bäst om man öppnar dörren till din barndom och allt det som varit. Att man rannsakar  och granskar.. vänder och vrider lite och  funderar över vad man  kanske kan ha tagit med sig  som skapar projektioner.

De smärtor och konflikter som vi inte själva orkar ta ansvar för – de projicerar vi på vår omgivning.

Vi bär på massor av uppfattningar och vi bygger upp förväntningar kring  hur människor omkring oss ska vara och bete sig, för att vi ska må bra.  På så sätt fängslar vi inte bara vår omgivning utan också oss själva för vi låter andra människors ord och handlingar bestämma hur vi ska må.

Och när vi lämnar ifrån oss ansvaret föra våra känslor så tenderar vi att göra oss till offer utan egen makt.  Vi anklagar vår omgivning för att vi känner som vi gör  och då slipper vi eget ansvar. Men samtidigt slipper vi också utvecklas och läkas.  Vägen till helande går genom eget ansvar. Det är enda sättet,  Bara du kan läka dina egna sår och det är bara du som är ansvarig för hur du känner och hur du mår.

Det finns en skillnad mellan insikt och kunskap. Vi kan ha kunskapen om att vi upprepar ett  mönster men vi saknar förmågan att bryta det.  Anledningen är ofta att vi inte förstår orsaken till dess uppkomst. Förstår vi inte grunden till vårt beteendemönster kan det vara svårt att bryta.

När vi kan spegla oss i omgivningen dvs… när vi börjar kunna se att  omgivningen är en spegling av någonting i  vårt inre  då kan vi  börja läkas. Situationerna och känslorna har ett budskap till oss. 

 Om du inte kan vara lat kan du inte vara fri. Om du inte kan bli arg när det händer någonting upprörande kan du inte vara fri. Om du hanterar någons beteende genom att bli raka motsatsen måste du ställa frågor till dig själv.

Blir du utsatt för någon annans projiceringar – ja, då förstår du att det  är inte bara att säga till personen ” sluta projicera”  - för dels är personen ifråga som regel inte alls medveten om att hen projicerar och dels så vet de flesta inte ens  vad projiceringar är.

Det blir alltså ett mission impossible.

Det enda du kan göra är att ta hand om dig själv och dina egna känslor.

 

Kram & kärlek

 

P.s. Om någon undrar över min jetlag så är svaret ja... jag är frotfarande drabbad och börjar bli smått fashionerad  av mej själv !! 

MG mår bra idag också... tack och lov !!