Självoptimering ?
Självoptimering.. nu har det skrivits en bok i ämnet av två grabbar som wallraffat ett år i att göra allt för att bli bättre människor.
Man ska ju optimera sig själv inom alla områden.. vad man äter, hur man tränar, hur man har sex , hur man tjänar pengar, hur man får ett rikare själsliv…… och så vidare.
Det tar inte slut.
Inom alla områden kan man optimera sig och sådan är ju trenden just nu.. självhälp och optimering.
Vi blir veganer, vi skaffar oss PT, vi gör trumresor, tarmsköljningar, vi blir aktivister och våra jag och egon blir boostade.
Men är det så himla bra ? Det är frågan !
Författarna kom efter ett års självoptimering fram till att de blivit mer bestraffande.
I den självhjälpskultur som finns idag så strävar vi hela tiden efter att bli bättre och då är det svårt att acceptera personer som man anser vara lata och som inte gör allt det kan för att höja sin nivå.
Sen är ju förstås frågan om man generellt blir mer nöjd som människa genom optimeringen ? För mig som terapeut känns det tveksamt. Känns lite mer som att man rätt lätt kan lura sig sig själv och skapa en sekundär lycka… man börjar träna som en blådåre.. får kickar av adrenalin… men de problem man hade från början, de blir inte lösta. Såvida problemen inte handlade om dålig kondition.
För varför ska man tvunget blir bättre hela tiden ?
De allra flesta duger alldeles perfekt – precis sådana de är
Självoptimering är som en slags masspsykos !
Samma sak med alla trumresor och själaflygningar och annat – det är gott och väl så länge man behåller en sund distans. Tappar man fotfästet.. blir det lätt en verklighetsflykt.
Man hakar på de alternativ som redan finns och som så många andra ägnar sig åt.
Men det kanske bara är rätt för en del ?
Vill man ha motion så är det kanske inte ett gym och en PT man behöver.. kanske är det en skog och slingriga skogsvägar att springa på… som gör att man mår extra bra.
Det skadar inte att ha ett ärlig samtal med sig själv innan man kastar sig in i optimeringen.
Kanske är det inte en massa alternativa terapier man behöver… kanske man bara behöver anstränga sig mer för att leva i nuet och ta aktiv del i stunderna… lära känna sig själv på sitt eget sätt och acceptera den man är ?
För som sagt… nästan alla jag känner.. de är bra precis som de är.
Kram & kärlek
skriven
Godmorgon kära Es intressant läsning.
Hade ett givande samtal med R. Han frågade mig varför jag inte stadgat mig än...det undrar jag med. Kommer jag möta min sanna kärlek i vår ? Ser du några tecken om mötet. Hoppas att det inte är försent för mig.
Kram