Med somliga människor....
Med somliga människor känns det bara så bekvämt.
Man kan vara sig själv, dra fula skämt, fisa lite och har man inte träffats på ett tag så tar man vid man slutade… utan konstigheter.
Och man skrattar tillsammans.. ibland så man skriker.. åt sånt som ingen annan skulle tycka vore kul.
Sen finns det andra människor som man gillar men där man ändå känner att man måsta staga upp sig lite… vara lite mer PK och där relationen kräver en viss artighet. Det är inte fel det heller.
Och så finns det tvångsumgänget som man egentligen inte alls borde umgås med men som man av nöden tvingas samman med någon gång ibland. Som regel är det släkt eller släkt till släkten.
Man gör så gott man kan genom att försöka slingra sig undan och skyller på ditten & datten för att slippa träffas onödigt ofta .
Mina tvångsumgängen har en stark tendens att prata om sig själva och om sina barn och barnbarn.. non stop…. Gäsp ! Och de är så förbaskat detaljerade i sitt prat att man tappar fokus och intresse nästan direkt.
Att umgås med sig själv är inte fel det heller.
Ju äldre jag blir desto mer introvert blir jag och desto mer stånkar jag när jag bli bjuden på stora fester. Jag föredrar att träffa få människor åt gången.. nuförtiden.
Det fanns en tid när det var fest nästan jämt och ständigt och själv ordade jag de stora festerna… med gitarrspel och allsångshäften och buffé och nattamat vid 3 tiden…. dans och skrål och skrän tills solen gick upp.
Jag blir trött bara jag tänker på det.
Men å andra sidan.. när jag väl masar mig iväg till de stora festerna så brukar jag ju ha kul
Jag är inte sån som sitter o surar i ett hörn... inte än !
Man kan undra hur det ska sluta ? Som eremit månne ?
Nåja, igår hade jag i alla fall Spanska Eva på besök… vi lunchade nere i hamnen och hade några trevliga timmar tillsammans.. så helt av banan är jag inte…än !
Hur förhåller ni andra er till festivitas ?
Kram & kärlek
skriven
Aah, både och, gillar människor men föredrar att vara på fester där jag känner människorna från förr. Nåja, har inte fått inbjudan till några stora fester med massor med okända människor många gånger i mitt liv o kan inte påstå att jag sörjer det. Några få människor åt gången som jag kan umgås med är min melodi. När det drar ihop sig till fest är klädseln oftast det största bekymret ;), inget passar mig, allt ser för jävligt ut på, kan jag inte klä mig i jeans o t-shirt... Tror inte att det i framtiden kommer att ske några förändringar på partyfronten, att få vara ensam är nog ett behov jag har... Eremit, näe :D. Eller håller jag kanske på o blir det?
Dagarna dom går o går o nu borde det ordnas med service o besiktning åt bilen o kassaärendet är inte avklarat det heller, suck. Väntar igen på dagen då jag slipper kassan ;). Men tillsvidare...
Lustigt hur jag har drömt så mycket de senaste nätterna. I natt kom ett namn till mig mycket tydligt, kvinnonamn som jag inte just nu kommer ihåg, men kanske om en stund. Har det någon betydelse för mig, det namnet?
Ny dag nya möjligheter..
Ha en bra dag alla!
Kram Skorpan