När talismanen grep in....
Dagens gästbloggare är: Chauffören
Hej, jag och min syrra köpte varsin Harri. Vi hade olika önskningar och hon önskade att Harri bland annat skulle vaka över hela hennes familj och mina önskningar var mer personliga. När våra talismaner kom så såg dom likadana ut men fungerade olika.
Min systers talisman blev varm så fort hon tog i den medan min inte alls reagerade.
Jag tänkte att hennes nog var vaken och hjälpte till medan min var i dvala.
Syrrans talisman fungerade hela tiden hemma som hon tänkt sig. Ett av barnen trillade från en hög höjd men fick inte minsta skråma.
Ett barn satte en hård karamell i halsen men lyckades hosta upp den.
En gång så ryckte en av barnen ner en kastrull från spisen med kokande potatis när de lekte. Kokvattnet for åt ett annat håll och hon fick inte mer än ett litet stänk på sig
Syrran har 7 ungar och då händer det lätt saker.
Man förstår att hon var nöjd med sin talisman
Medan allt detta hände så reagerade min Harri inte det minsta
Han var kall och livlös.
Jag visste inte då att han väntade på det stora tillfället att gripa in.
Jag hade bett att han bland annat skulle vaka över mig i trafiken eftersom jag kör i mitt arbete.
En eftermiddag hade jag en längre körning och plötsligt springer ett rådjur upp på vägen.
Jag vrider på ratten och inser snabbt att jag är på väg rakt ut i skogen mot alla träd.
Då är det som om någon griper tag i ratten och sliter den ur mina händer och jag vet inte hur den vrids men plötsligt står bilen snett på vägrenen och utan skador varken på den eller på mig.
När jag tar Harri som låg i min ficka så kände jag hur varm han var. Jag är inte överdrivet andlig men jag kände på mig att det var Harri som grep in. Jag körde fort och allt skedde snabbt.
Han räddade troligtvis mitt liv och jag är så oerhört tacksam.
Kram på alla och ha en fortsatt bra sommar
Hälsar
”Chauffören”
skriven
Tack för din berättelse om Hari.
Kan du se något kära Es om grannen M i solstolen är singel ?
Har han lagt märke till mig och min lilla hund. Skulle man ha någon chans. Haft sån otur när han ev sett mig har jag bara dragit på mig något fort för att gå ut med hunden och inte vågat stanna och prata. Känt mig som en klumpeduns.
Kram