Esmaralda...spår dig gratis!

Nu är det varma dagar  - varenda dag är ju snudd på tropisk och det unnar jag alla som har semester !  Själv är jag rätt trött  på solen nu.

Jag minns en gång för många år sedan när jag var i Egypten.

Söder om Kairo  brer öknen ut sig, på båda sidor om Nilen och  där hamnade jag, på en kamel.

Det var ingen sån där turist-kamel-ridning för sånt har jag  aldrig brytt mig om. 

Nej,  karavanen skulle  rätt långt iväg för att  möta en annan karavan i en by  och sluta någon form av affärsuppgörelse.

 Jag delade kamel med en annan kvinna vars namn jag glömt men hon bar niqab och  fotsid särk.. som ett svart spöke typ.  

Hon var väldigt trevligt och vi pratade mycket under ridturen och jag fick en känsla av att jag fick följa med lite som sällskapsdam åt denna unga kvinna. 

Själv fick jag en hijab.. typ en sjal på huvudet och hade klätt mig med eftertanke.. för man ska ta seden dit man kommer.  

Det var en vindstilla dag och solen stekte… och i öknen slog hettan emot mig som en mur och jag fick nästan lite panik.

På den tiden sa jag ju ja till allting som kunde ge upplevelse och jag tänkte att om jag någonsin kommer tillbaka till civilisationen ska jag tänka ett varv till innan jag säger ja, oavsett vad det gäller.

Nu blev det inte så. Jag fortsatte säga ja. I viss mån gör jag det fortfarande.

Det blev många timmar på kamelryggen men så småningom kom vi fram till en rätt primitiv  by och man fick äntligen sitta av. Det serverades te och söta kakor och som sig bör satt man ju på en matta.

Senare blev det  getkött och platta bröd som doppades i olja.

Männen försvann för att prata affärer och jag satt tillsammans med kvinnorna.  En slags tältduk ovanför oss gav skugga.   Det hela blev lite surrealistiskt och jag tänkte att jaha, här sitter jag mitt i öknen i hijab och ingen pratar engelska.

Men plötsligt var det någon som gjorde det, som började prata  och hennes flytande engelska  var som musik i mina öron -  hon tog av sin  niqab  och såg ut ungefär som jag. Hon var en engelsk reporter som  flyttat hit, på grund av kärlek.  Det ser man vad den kan ställa till med.

Nu bodde hon långa perioder inne i  Kairo också och hennes man var upplyst och modern och tvingade henne inte att sitta härute i absolut nowhere, och sakta stekas ihjäl av solen. Hon åkte också ”hem” till England 2 gånger om året.

Hon gifte sig sju år tidigare och  var så nöjd och belåten med sitt liv och alla arrangemang kring det.  Vilken stark kvinna !  Att hon bara gitte!

Vi övernattade i byn och jag försökte få en blund i ögonen på  mattan med stenhårt underlag

Affärsuppgörelsen var klar och i hamn och alla var glada.

Själv kunde jag knappt hia mig förrän jag nästa dag  var tillbaka på hotellet och kunde kasta mig i poolen !  Och beställa en iskall öl !

Jag tror fortfarande att man ska säga ja betydligt oftare än nej men är man på resande fot ska man se upp för turistfällorna.

En vanlig scam är att man blir bjuden på bröllop – och så blir man avkrävd på en massa pengar för olika kostnader och när man blivit rejält skinnad så avlyses bröllopet – som naturligtvis aldrig existerat.

Det finns en uppsjö av olika fällor och det gäller att undvika dem.

 

Kram & kärlek