Jag blev dödad i öknen....
Dagens gästbloggare är: Gunnela
Hej och trevlig helg önskar jag alla
Jag heter Gunnela. Jag kommenterar inte ofta men läser alltid bloggen till morgonkaffet
Jag har fått en del personliga seanser genom åren som jag alltid varit mycket nöjd med. Det extra roliga i dem är de glimtar jag fått från tidigare liv som ofta har fallit på plats med den känsla eller beteende jag har i detta livet. Det har blivit förklarande.
För två år sedan bokade jag telefonregression med Nettan för första gången.
Hon sa att det kan vara svårt första gången och alla klarar inte att slappna av tillräckligt. Jag har ett ganska stort kontrollbehov och trodde att det kunde bli svårt.
Jag måste säga att Nettan är lugn och professionell och detta lugn hjälpte mig.
Jag hade fokus på hennes röst och plötsligt hände det.
Jag befann mig mitt i en öken.
Jag satt till kamel och såg att vi var en lång karavan med kameler och förare som rörde oss sakta framåt. Jag tittade på mig själv och insåg att jag var man och att jag var klädd i vitt.
Känslan jag hade var oro och jag visste att vi skulle passera ett pass där rövare brukade slå till.
Och så hände också.
Rövarna kom till häst och ringde in oss. Vi försökte kämpa emot och jag blir huggen i ryggen av en kniv som kastas och jag faller av min kamel.
När jag ligger i sanden känner jag blodet runt mig och plötsligt är jag ”död” – och tillbaka i rummet där jag väljer dörrar.
Jag valde en ny dörr att passera igenom och nu så var jag kvinna och klädd i maskeradkläder på en stor fest med andra utklädda människor.
Men det var ingen vanlig maskerad för jag insåg snabbt att människorna bar 1800 tals kläder och maskerna höll de framför ansiktet på det tidstypiska sättet och jag var en av dem.
Jag hade en underbar klänning och kände på håret som var konstfullt uppsatt.
Hjärtat slår lite extra och jag spanar efter något och när jag ser mannen blir jag alldeles mjuk och varm inombords.
Han är min kärlek och vi dansar ut på balkongen och kan kysser mig. Detta liv ville jag inte lämna och jag sög ut så mycket jag kunde från det. Den energi jag fick här kan inte ersättas av något annat och fortfarande hämtar jag energi när jag tänker på detta liv.
Till sist tog Nettan mig tillbaka till rummet med dörrar och jag valde en ny dörr.
Nu var jag en hungrig och trött liten pojke.
Min kropp kändes konstig och jag hade fel på ena benet som inte löd mig så bra.
Jag gick med foten släpande efter mig till ett litet hus i ett skogsbryn och en gammal kvinna kom ut på förstukvisten och bredde ut armarna och jag for in i hennes famn.
Mormor, som jag älskade så mycket och var trygg med.
Hon ordnade mat till mig och bäddade till mig på en väggfast bänk och det var så tryggt när jag kröp ner i sängkläderna och jag somnade till hennes röst som sakta nynnade.
Allt annat glömde jag bort.
Den oro jag hade i kroppen från början försvann.
Nu befann jag mig i den absoluta tryggheten och också denna känsla tog jag med till nuvarande liv. Det är vidunderligt som regression kan fungera.
Jag vill rekommendera regression åt er alla.
För mig blev den stark och meningsfull och jag kommer göra flera.
Den första regressionen gjorde jag efter ett tips från en bloggläsare, tack Linda .
Jag vill passa på och önska alla en riktigt bra helg.
Kramar från Gunnela
-------------------------------------
Och då faller det sig naturligt att jag påminner om Nettans erbjudande !
Från den 3 april och en vecka framåt när jag och Nettan är på andlig arbetsresa så har hon extrapris på regressioner via telefon/skype. Plus extrapris på spådom via telefon.
Och vill du ha BÅDE regression och spådom via telefon så får du rejäl rabatt!
Ring eller maila henne för mer information och tidsbokning:
070 6661570
eller
skriven
Det är så roligt att läsa dessa inlägg, tack för att du delar med dig!
Har aldrig gjort regression däremot har jag sett bilder när jag mediterat. Men nu är det säkert 1-2 år sen jag gjorde det sist. Även sett bilder på healing du brukar ha, men senaste gångerna har jag inte sett några direkt.
Jag tror jag såg tidigare liv en gång. Jag hade fin klänning, bodde i fint hus, hade en underbar man och troligen bra ställt. Det var typ dr quinn tid... Den där serien ni vet... Men ändå var jag inte lycklig. Jag satt på trappan utanför mitt hus och funderade på att dra, jag ville bara därifrån. Vet inte sen hur det blev.
I dag är det lördag och som vanligt blir det pannkaka till frukost. Så det ska jag upp och göra nu! Sen ska vi påskpynta, så det blir lite påsk här då dottern inte är hos mig nästa helg.
Trevlig lördag!
Kram!