Guldkanten...

Så var det dags för lite kul som kan pigga upp i grådasket:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I går hade jag besök av Nettan - vi åt en sillmacka  och drack en " lille en" därtill..  det gav guldkant åt en annars alldeles vanlig torsdag.
Hon hälsar så gott till er alla !!
 
I dag är det fredag och jag ska fara iväg till ena dottern på en fördrink och sedan ska vi iväg och ätta julbord. DANSKT julbord !   Vi har ju en del danska släktingar och förr i tiden åt vi ofta danskt till jul.
 
Nu ska den gamla traditionen  återupplevas !
 
Idol spar vi tills i morgon !!
 
Kram & kärlek 💓
 
 

Den där bonden....

Tittar du på Bonde söker fru ?

Det gör jag och sist såg jag fågelbonden Erik

Han tog med Caroline ut på dejt och de skulle fiska

Nu skulle det blir harcore – om Carline fixade naturen med ett leende eller inte.

Stackars tjej, hon försökte så gott hon kunde och Erik märkte ju hennes bristande intresse

Han gjorde klart att han bara kan tänka sig en tjej som gillar att vara ute i naturen. Inte såna som sitter i soffan och glor på TV och skiter i allt.

 

C försökte säga att bara för att man inte är ute i naturen innebär inte det att man skiter i allt.

Hon försökte göra sig hörd men vår bonde bara klampade på och blev allt surare.

Surare troligtvis eftersom hon inte passade in i hans mönster av hur hans ideala tjej ska vara.

Det var Caroline som vann kampen rent intellektuellt.

Hade jag varit Caroline hade jag  strypt karln med fiskelinan.

Heder åt tösen för att hon inte backade, försökte och låtsades. Hon stod för den hon är och sånt gillas !

Vår bonde verkar inte vara helt trogen sina åsikter – eftersom han länge valde att hålla kvar en tjej med fågelfobi. Fågelfobi på en fågelfarm ?!! Mon dieu !

Det är nog inte lätt att vara i böndernas roll heller… så jag vill inte döma för hårt.   Men ändå…… !!!!!!

Slår kärleken till så är man villig att  synka samman sina intressen.. och allt måste man inte dela eller göra tillsammans.

Ha en go fortsatt torsdag hörni !!

 

Kram & kärlek

Ett levnadsöde....

Jag var med om ett märkligt möte rätt nyligen.

      Jag satt på  ICA Maxis café… urlakad efter storhandlingen och slurpade i mig välbehövligt kaffe. 

 Då kommer en äldre dam fram och undrar om det är jag som är Esmaralda.

Och det  är det ju. 

 

Hon har så mycket att berätta att jag ber henne sitta ner och så fikar vi tillsammans. 

Hon och hennes man kom från Polen för många år sedan. 

För 26 år sedan dog maken och Agnieszka skrev till mig för spådom.

Det var ju på den tiden man skickade sina brev  på posten. 

 Själv hade jag inget minne alls av den seansen och det är ju inte konstigt – så  många spådomar som jag  hållit och skrivit sedan dess !! 

  Hur som helst – jag hade  typ gratulerat  henne i brevet  till att ha blivit änka.

Och jag hade sagt att nu börjar en ny del i hennes liv, den roliga delen och det ska hon ta vara på.

 

Nu blev jag lite orolig där jag satt på Maxi… det var ju rätt oförskämt  gjort av mig och jag ska just be om ursäkt när damen säger att nej nej, jag gjorde henne inte ledsen utan tvärtom så räddade jag henne.

Hon hade varit gift med sin man sedan hon var 18 år gammal och varje dag hade han plågat henne på olika sätt.

Ibland var det psykiskt och ibland slog han henne. 

Det fanns dagar då hon inte kunde gå till sitt arbete i fiskaffären eftersom  ansiktet var svullet och ögonen  igenmurade. 

Hon hade försökt skilja sig vid fyra olika tillfällen men kom alltid tillbaka – så som en del kvinnor tenderar göra. Orken tar slut och självkänslan är i botten och man går tillbaka

Så dog han knall och fall i en bilolycka.

Då var Agnieszka 64 år gammal.

Och äntligen kunde hon börja leva

Sedan dess har jag  levt som en prinsessa varje dag, berättade hon. Och nu fyller hon snart 90 år.

 

 

Kaffe på sängen för sig själv, gå och komma som det behagade henne för mannen var oerhört kontrollerande och hon skaffade sig vänner och intressen

När hon läste sin spådom  så lättade bördan inom henne -   för hon hade mått dåligt över att inte sakna maken  och över att inte sörja.

Jag undrade om det var något mer i hennes spådom som var bra och som stämt och hon lyste upp och sa att  vinsten hade jag förutspått. Hon skulle vinna en större summa pengar och det gjorde hon.  Runt 400.000 kronor

 

 

” Så där fick han karmen” sa hon

” Karma” sa jag och så tittade vi på varann och skrattade

Jag frågade om jag fick berätta om vårt möte  för er - och det fick jag så gärna.

 

Agnieszka hade dator till för två år sedan och när den gav upp så brydde hon sig inte om att skaffa någon ny. Men innan dess läste hon bloggen – och det var därifrån hon kände igen mig.

För varje människa finns ett levnadsöde…

Kram & kärlek