Ett liv utanför flocken....
Har man en osedvanligt stark aura eller en kantig personlighet, då får man jobba lite extra för att smälta in.
Jag har en kompis som bara är sig själv… och helt omöjlig i sociala sammanhang.
Hon brukar säga att duger det inte som jag är – ja, då får det vara.
Och det brukar ” få vara” för ingen gitter träffa henne mer än en gång.
Hon är som hon är, rakt av och går omkring och skrämmer livet ur folk
Att tänka på konvenansen är ingenting för henne och hon bufflar sig fram genom livet.
Samtidigt tycker hon det är så trist att hon inte hittar vänner, att hon inte blir bjuden på fester och att hon ingen har att resa med och hitta på kul tillsammans med.
Jamen, säger jag, det är inte så konstigt. Du skrämmer ju slag på folk.
Och det begriper hon inte och så drar hon sin ramsa igen om att man måste få vara som man är,
Visst får man det men då får man ju också ta konsekvenserna.
Hon är en gräslig sanningssägare.. sådan som får folk att sätta drinken i halsen .
” Hej och vad roligt att träffas… den där blusen såg jag på rea för 99 kronor ” eller ” Hej, det var länge sen. Vad du har gått upp vikt ” eller " Hur vore det om du tog ut den där pinnen ur röven hörrudu ?"
Eller ” Du sjunger väldigt falskt” eller ” De där byxorna klär dig inte, röven ser ut som ett gigantiskt päron ” eller som sist då minglade hon och samtalade med en pediatriker och sågade människans hela karriär och var tydlig med att hon blev pediatriker eftersom hon inte kunde få till en bättre karriär.
Själv är hon docent – fast hon beter sig som om hon nyss blivit insläppt i de finare salongerna - direkt från gettot.
Man suckar.
Det är så trist när folk förstör för sig själva och inte begriper varför det sociala livet går fel.
” Jag är snäll och godhjärtad och hjälpsam” hävdar Kia och det har hon så rätt i.
Vi som trots allt orkat lära känna henne – vi ser ju alla hennes goda sidor och därför är det så trist att hon marknadsför sig själv så rysligt illa.
Jag kunde snabbt konstatera att här handlar det inte om aura utan här handlar det om diagnos. Hon gick sin utredning och fick sin diagnos… Aspergers och ADHD… och det var vad jag tänkte mig.
Nu kan man tro att hon skulle ta till sig detta… och se över sitt spontana beteende för hon är en mycket intelligent kvinna men icke sa Nicke.
Numera beter hon sig som om hon vore på AA möte, … typ ” Hej på dej, jag heter Kia och har Aspergers och ADHD och du bör byta frisör för håret ditt ser ut som ett kvistigt fågelbo .
Suck och suck.
Jag funderar om man skulle sätta en lapp på hennes rygg och skriva
” Jag kan uppfattas som klumpig och elak men är egentligen världens snällaste och finaste människa”
Somliga är som de är – och man kan inte göra något åt det och till den kategorin hör Kia.
Och kärleken har hon väntat på i 30 år.. fast jag har sett att den kommer.
I arbetet och i form av en kvinna från annat land. Både jag och Kia räknar ner och hoppas det ska ske riktigt snart.
Hon kan kännas igen av min bekantskapskrets och därför vill jag att ni alla ska veta att hon läst och okeyat dagens blogginlägg.
Hon garvade faktiskt rätt rejält och sa att jojo, det där är allt min innehållsdeklaration och skit på er om ni inte gillar den !
Nu är det lördag.. förra lördagen var jag i Lubeck och den här helgen blir det jobb.. serie och filmmys… spagetti o köttfärssås i kväll och inget godis !!
Kram & kärlek
skriven
Godmorgon kära Es ligger det något i att Anders som lämnade min vännina varit våldsam mot kvinnor ?
Han är en gammal militär i botten. Rätt arrogant. Han har nu en 20 år yngre kvinna som han gift sig med.
Kram