Tillsammans eller var för sig ?
Jag fick tips från en av er i bloggfamiljen att ta upp ämnet.. skilda sovrum.
Klart att jag gör.
Detta ligger mig varmt om hjärtat.
När jag var ung… nåja, YNGRE.. så ansåg man allmänt att skilda sovrum var tecken på att relationen mådde dåligt. Bara trams. Med gemensamt sovrum var jag den som mådde dåligt.
Min partner mådde säkert inte heller så bra eftersom jag väckte honom hela tiden.
Försiktigt först genom att viska ” Sluta snarka” och så klappade jag kärleksfullt på honom.
Därefter följde alltid samma händelseförlopp.
Viskningarna blev allt högre och de kärleksfulla knuffarna allt hårdare och till sist sparkar jag honom i korsryggen och skriker som en iller att för helvete gå ut och lägg dej på soffan människa !
Jag har knappt fått en blund i ögonen och ska upp om tre timmar.
Och då tog den förvirrade mannen sitt täckte och larvade iväg ut till soffan.
Varenda kväll försökte jag trigga mig själv att somna snabbt.. innan han började dra sina timmerstockar och det lyckades ju aldrig.
Ju mer jag försökte desto mer vaken blev jag och så var cirkusen igång.
Plus att jag alltid trivts bäst med att sova ensam.
Det handlar inte bara om snarkningar utan också om min egen sfär.
Jag vill läsa och se serier och jag somnar inte förrän efter midnatt.
Att trängas två stycken i samma säng är inget kärleksbevis.. om det funkar och båda trivs med så är det bra.. och om inte…så är det precis lika bra med skilda sovrum.
Man gosar och myser och kelar ju alltid INNAN man somnar… och detta är ju inte uteslutet på grund av olika sovrum.
Så småningom började ju jag själv snarka också och direkt skaffade jag mig en snarkmaskin.
En CPAP !
Jag älskar min snarkmaskin ! På riktigt !
Herregud, jag snarkade ju så jag väckte mig själv och därmed var beslutet enkelt.
Maskinen susar och jag är känslig för ljud så det blev öronproppar också.
När jag pluggar in både maskin och proppar så går jag in i ett sovläge.. och somnar snabbt och gott och sover som en stock hela natten !! Halleluja !
När vi reser så delar vi rum och säng… och det går fint med tanke på att det bara handlar om en kortare period.
En natt vaknade jag av ett väldigt bultande på dörren och någon skrålade och sjöng där utanför: ” knock knock knockig on heavens door” - det var när jag levde med mitt ex.. och vi hade också skilda sovrum .
Enligt en enkät från amerikanska National sleep foundation 2015 så sover vart fjärde par separat.
Och ingen relation går i stå på grund av skilda sovrum.
Skiter sig förhållandet så handlar det om andra ting.
Mitt egen rum är liksom heligt.. min budoir som ryska syster säger om sitt rum... och där inreder jag hur galet jag vill.. jag har en mjuk o bred säng.. fina lakan från Lexington som jag älskar, mitt skrivbord och världens fetaste fåtölj med fotpall… och för mig är det viktigt att ha min egen sfär.
Hur sover ni andra ?
Kram & kärlek
skriven
Godmorgon allihopa!
Det är just sova som jag gör så dåligt nu för tiden. Efter min sjukdom går jag på en medicin som har minst 150 biverkningar.
Däribland sömnlöshet. Dom enda sömntabletter jag sover på och tåler. Gör att jag går i sömnen.
Så jag har mycket för mig om nätterna. Ofrivilligt. Därför hade jag tyckt det vore underbart med delade sovrum.
Min man snarker så han har cpap. Och den susar fint. Det tar 2 sek så sover han. Så inget småsnack här inte. Och inget är väl så frustrerande när man inte själv kan sova. Att partnern sover direkt!! Orättvist!
Så jag drömmer om ett eget sovrum. Där jag kan inreda precis så mysigt som bara jag vill ha det. Just nu har vi mellanlandat i en lägenhet. Så vi har inte riktigt den möjligheten här. Men när nästa bostad infinner sig så ska det vara så vi kan ha delade sovrum!
Tyvärr är han inte med på noterna. Han tycker att då är förhållandet ute på hal is. Men det brakar inte för en sån sak. Det ska mer till än så. Så jag röstar för skilda sovrum
Så jag kan läsa kolla på netflix och tv. Utan att ta hänsyn till någon annan.
Ha en fin lördag!
Kram
Yvonne