Esmaralda...spår dig gratis!

Jag tror att så gott som alla levt tidigare liv -fast jag har träffat på  människor där jag inte kan se något förflutet.

Det behöver ju inte betyda att inget gammlt finns.. bara att jag inte kan se det, av olika anledningar.

Cathys gamla liv kunde jag se, som tur var.

Hon hade ett stort problem  som var påfrestande i hennes vardag – hon var nämligen livrädd för vatten. Hon vågade inte åka båt och de menar jag stora färjor.. och detta inskränkte hennes liv en hel del.

Hon fick tacka nej till Oslokryssning, till Finlandskryssning och hon kunde inte  ens åka de 20 minuterna mellan Helsingborg och Helsingör.

Jag rekommenderade henne att göra några regressioner.

Det brukar hjälpa.  

 

Med lite tur kan man  spåra in regressionen på just det gamla livet där man var med om det som skapade en  fobi.

Ibland fungerar det och ibland inte

För Cathy funkade det inte alls.

Hon hade svårt med avslappningen & svårt att släppa kontrollen

Istället beställde hon en regressionsseans av mig.

Och dessa seanser är de allra svåraste

Först måste jag hitta Cathy idag och tona in på henne – och sedan måste jag backa tiden. 

Det tar mycket energi men påfallande ofta fungerar det.

Dock inte alltid. 

Jag har haft  regressionsseanser  som totalt misslyckats  och där jag fått betala tillbaka arvodet.     

      Så är det.

Men i Cathys fall funkade det.

 

Jag såg henne som ung man, i  20 års åldern och jag kunde se ett gammaldags skepp.  Cathy hette Carlos och var en riktig liten sprätt.

Han tog livet med en klackspark och tjejerna var förtjusta i hans svarta lockar och vackra bruna ögon.

Är man i den åldern ska man leva livet – och det gjorde Carlos.

Allt gick väl i händer för honom – tills han tog arbete som matros på båten som fraktade  boskap.

Under hans första vecka ombord blåste det upp till storm.

Det var ordentlig sjögång och en hetsig stämning ombord.

Allt skulle surras och göras fast och sjömännen sprang omkring och uträttade vad de skulle.

Carlos fick order om att hämta in något från däck och försvann ut genom dörren.  

     Sedan går det fort.

Han hann aldrig se vågen som med full kraft slog in över relingen och han hade inte förankrat sig själv i ett rep som han blev tillsagd att göra. 

Han tyckte väl inte det var lönt med tanke på att han bara skulle ut på däck och vända och in igen.

  I nästa ögonblick sköljs han över kanten och av båten och ner i det svarta och skummande havet.

  Han kom upp till ytan och försökte vifta och skrika på hjälp.

Han kämpade i vågarna och såg att båten försvann allt längre bort.

Ingen visste att det fanns en man överbord.

Han fick kallsupar och försökte kroppssurfa på vågorna men drogs hela tiden neråt. 

Carlos älskade livet  som han rätt nyss påbörjat och ville inte dö. 

Han kämpade och han grät och ångesten  slet i honom. 

 

Till sist orkade han inte mer och valde att andas in vatten o stora andetag.  Han ville bara slippa ifrån detta helvete och på vilket sätt som helst. 

Så drunkande  Carlos   en bra bit utanför Spaniens kust.

Döden kom snabbt och av någon anledning återföddes Carolos också snabbt igen – till nästa liv. Han var väl inte klar med att leva.

Nu föddes han som Kathy – med engelsk pappa och svensk mamma och hon såg dagens ljus  på  Sollefteås BB.

Redan från början var hon rädd för vatten

Hon ville inte plaska och leka som de andra barnen om somrarna och hon ville absolut inte åka båt. Tvingades hon så darrade hon och grät och det gick inte på några vis i världen att få henne lugn.

Föräldrarna begrep ingenting – hon hade ju inte varit utsatt för något trauma i samband med vatten.  Trodde dom!

Hon läste sin regressionsseans och började få egna minnesbilder av det som hänt och på så sätt kunde hon börja bearbeta.

Det tog tid – det tog flera år men så småningom klarade hon att åka stora färjor och hon kunde bada med sina barn.

Hon lärde sig till och med att simma som vuxen.

Men bekväm med vatten – det lär hon aldrig  bli och det behövs ju inte eller.  Huvudsaken att hon nu kan leva ett  fullgott liv utan sådant som hämmar henne socialt.

 

 

Många  av oss som bär på det gamla – många har varit med om  tidigare trauman… och alla dessa gamla trauman är  bearbetningsbara.. med tålamod och insikt.

Alla fobier handlar inte om tidigare liv... ofta handlar det ju om vad man varit  utsatt för i detta livet  och det gäller att inse skillnaden, vilke inte alltid är så lätt.

Ibland kan det vara en mix av gammalt och nytt... att det gamla ligger latent och så händer något i nya livet som triggar  igång.

 

Kram & kärlek

 

OBS... NI SOM SKICKAT FRÅGOR IDAG... OCH INTE SER DEM HÄR...

SNÄLLA SKICKA IGEN... NÅGOT ÄR YTTERLIGARE FEL MED BLOGG.SE. 

 Det fanns bara  typ 2 frågor när jag loggade in och  det stämmer inte.

  SÅ, SKICKA PÅ NYTT !!