Esmaralda...spår dig gratis!

Gästbloggare idag är: Camilla

 

Jag vill kort berätta min historia och kanske kan jag varna någon annan som är på väg att göra samma misstag som jag gjorde.

Jag träffade världens  härligaste kille. Jag var 49 och han var 53. Jag var alltså i mogen ålder och borde ha människokännedom och veta en hel del.

När jag träffade honom via en dejtingsajt var jag  illa tilltygad då mitt ex lämnat mig för en annan kvinna, efter 17 år tillsammans.

Väninnorna tyckt att jag skulle nätdejta och så blev det.

Jag träffade 3-4 olika män men det klickade inte, tills jag träffade   Jimmy. 

Han var allt jag sökt hos en man. Uppmärksam, rolig, smart,  kärleksfull och han lyssnade, förstod och bekräftade.

Han gjorde vardagen till en fest och jag var  lyckligare än jag trodde var möjligt. 

Han ville ha mig och han ville vi skulle bli sambo – så efter 3 månader flyttade vi samman.

De första  6 månaderna var jag i paradisen men sen började det gå fel.

Jag upptäckte att han hade koll på mig och att han blev arg om han trodde jag gjort något som han inte hade vetskap om eller tyckte om.

Det jag hade tolkat som att han brydde sig, det blev nu  ett problem som handlade om svartsjuka från hans sida. 

Han började göra min värld mindre. 

Han hade talets gåva och han hade en konstig makt över mig.  Det slutade med att jag inte umgicks med vännerna mer och knappt ens med mamma och mina två syskon. 

Han låg bakom det faktum att jag blev av med mitt jobb. Han själv var arbetslös men han var  eftertraktad bankman, sa han och snart skulle han få ett väldigt bra betalt jobb som han blivit headhuntad till men det hände aldrig.

Han var patologisk lögnare.

Det var han och jag hemma hela tiden och då  började han bli fysiskt våldsam. 

Jag vill inte berättas alla detaljer men han lyckades få mina vänner att ta avstånd och även min egen familj.

Han sparkade och slog mig en kväll så att grannen ringde polis och de ringde ambulans när de anlände.

Jag hade bruten näsa och brutna revben men ändå åkte jag hem till honom igen.

Den psykiska terrorn var värre än den fysiska.

   Jag orkade helt enkelt inte sätta emot och länge valde jag  honom eftersom jag inte orkade ta strid. Jag var mentalt slut.

I förtvivlan ringde jag min syster som jag tidigare tagit avstånd från och berättade allt och hon ställde 100 % upp för mig. Hade hon inte gjort det då tror jag på allvar inte att jag levt idag.

Jag flydde och han förföljde, han hotade och inte bara mig utan de jag kände och tyckte om.   Ett skräckscenarium och han brydde sig naturligtvis inte om besöksförbud eller andra påföljder.

Efter 3 år träffade han en annan kvinna. Då släppte han mig och jag kunde känna mig fri.

Men det var en blandad känsla. Jag visste ju att en annan kvinna hade blivit charmad av hans falska personlighet och  skulle råka illa ut.  

Men jag måste släppa alla dessa tankar för att inte själv gå under.

I efterhand tänker jag på vad vår Ezmerelda sade en gång, att är det för bra för att vara sant ,  då är det inte sant.

Och så var vår relation.

Jag var så lycklig i början av att ha träffat denne man som var perfekt på alla sätt.. för att sedan hamna i djup misär

Jag vill bara säga åt er alla att var försiktiga

Allt är inte guld som glimmar.

Alla kan  drabbas

 

 

Jag var medelålders, mycket väl utbildad och ett bra arbete, god  ekonomi,  vänner och ett socialt liv och det hände mig i alla fall.

 Ingen går säker så  var försiktiga

Kram från  Pernilla

.........

 

Tack Pernilla och så vill jag sticka in här och säga ett jäätetack för alla gratulationer igår på min födelsedag ! Ni kan tro att det värmde.

Stor kram