När man överskattar....
Somliga suger ut så mycket som möjligt ur allting och sätter ett högt pris på sig och sitt… som inte alls är relevant.
Jag har en väninna som flyttade från hus till en mindre lägenhet. Hon försökte sälja av men det lyckades inte alls.. helt enkelt eftersom hon begärde överpris för precis allting.
Jag föreslog att sänk priset och får du ändå inte sålt… ge bort gratis.
Hon blev väldigt irriterad på mig och menade att det är värdefulla saker och precis som nya så skulle hon bara skänka bort ? Gratis ? Aldrig i livet.
Jamen, en begagnad fåtölj från Ikea – hur värdefull kan den vara ?
En skitig matta från Mio ? Eller repade plastburkar ? Böcker som man säljer en hel kasse för – för tio kr på byns loppis ?
Det är inte så att hon har det illa ställt och behöver pengar
Tvärtom så är hon på ekonomisk grön kvist.
Och hon trodde uppriktigt att kartongerna med gamla barnkläder skulle generera fyrsiffriga belopp per kartong.
” Det är både Gant och Hillfiger”, sa hon och det må så vara men de hade ärvts av minst två barn, tvättats massa gånger och snittet var omodernt.
Det blev så att hon flyttade till sin lilla lägenhet med allt det där som skulle säljas och med kartonger staplande från golv till tak och med möbler typ ovanpå varann.
Och röran kom för att stanna.
Det har gått ett antal år nu.
Jag skulle bli galen.. och fort skulle det gå dessutom, om jag hade levt så.
Jag var själv i liknande situation när jag sålt huset på 350 m2 och flyttade till betydligt mindre
Längs med en hel vägg på ovanvåningen hade jag bokhyllor från golv till tak och hur mycket böcker som helst.
När jag flyttade satte jag in annons…ta vilka böcker du vill för 1 krona boken och jag blev av med de flesta och resten gick till loppis.
Någon möbel sålde jag billigt och resten hämtades av byns loppis
Men så är jag inte heller särskilt fäst vid saker.
Och jag tycker om att göra rent hus ibland och börja om.
Jag har börjat förstå att mitt sätt att agera är nog lite udda.
Man känner sig själv bäst.. och att leva med massa grejor runt mig i kaos och röra.. då hade jag behövt en rejäl dos Bensodiazepiner dagligen !
Somliga skulle må dåligt av att ge bort.. och andra, som jag, skulle må dåligt av att INTE ge bort.
När jag gör av med något numera brukar jag annonsera att ditten eller datten bortskänkes.. det står på garageuppfarten och är bara att komma och hämta. Och det gör folk.
Allt försvinner och man gillar gratis ! Folk har hämtat gamla fönster, en utsliten vask, begagnad mask till CPAP, udda koppar och tallrikar och precis vad som helst.
En gång hade ett av barnen satt sin cykel i ” kom-och-hämta-högen” och den försvann den också.
Jag fick köpa en ny.
Ibland går det kanske lite för fort !
I nästa vecka ska målaren komma och tapetsera om i mitt eget lilla rum… det som var rosa och shabby chic och vitt… nu ska det bli som ett lyxigt hotellrum.
Jag vet, lite galen är jag allt !
Detta innebär att Fåtöljen med fotpall ska väck, skrivbordet, sängbordet, hyllorna…. och eftersom det är fräscht och fint kanske jag försöker få en liten slant för det… annars hamnar det på garageuppfarten !!
Kanske nån av barnen vill ha ?
Vi får se !
När mamma flyttade till sin nya lägenhet för 4 år sedan så satte hon sånt hon inte villa ha i källaren och skrev små postitlappar ” Jag söker nytt hem” som hon klistrade på alla grejorna och det sa bara poff så var allt borta !
Kram & kärlek
skriven
Förstår väninnan, försökte själv också få pengar ur saker o ting, men det ville sig inte o till slut var det bara att skänka bort. Har som tur inte en massa saker stående i vårt hem ändå ;).
Det är väl upp till var o en att göra den vill, som du nu Es, har du möjlighet att go all in o förändra, varför inte. Du har ju själv slitit ihop pengarna till det. O sen finns det förstås de som är avundsjuka på din möjlighet att "ständigt o jämt" göra om ;), eller hur? Kan bara säga ja, ja o suck...
En som slipper göra om är dotra som fick sig ett hyreskontrakt igår kväll. Den lägenhet vi såg på dagen var rent ut sagt förfärlig o vi hade inte så höga förhoppningar, men det var mycket fräscht o rymlig var den också, så det blev att skriva på där o då. Tur att det gick av där o då, annars skulle jag ha fått med mig en hispig dotter som ojade sig över att hon inte har nånstans att bo... Det vi förstås undrar är hur det kommer att bli ekonomiskt, vad kommer hon att få i stöd, hur mycket blir det över till mat eller blir det all nåt över till mat så att det blir att leva på lån? Ingen aning, men det visar väl sig på hösten :).
Idag är det hemfärd som gäller o det blir en del timmsr att sitta i bil. Tänk om man hade motorväg hela vägen hem ;), det skulle vara nåt. Hoppas resan går bra o allt ryms med...
Ha en bra dag!
Kram Skorpan