Du och ditt inre barn....
Alla bär vi vårt eget lilla barn inom oss.
Fick vi inte bekräftelse och blev sedda som barn, då bär vi ett sårat och sorgset barn inom oss.
Behov som inte blev tillfredsställda då, kan ställa till med problem i dag.
Fick vi kämpa för att få kärlek av en distanserad förälder då är risken stor att vi som vuxna väljer en partner som påminner om föräldern, så vi får fortsätta kämpa och som regel är ju detta en kamp som vi aldrig kan vinna.
Den gör oss bara illa och ont.
Har vi blivit mobbade eller illa behandlade av kompisar som barn, då kan det påverka oss idag på så sätt att vi kanske undviker att skaffa oss vuxenvänner eller så är vi misstänksamma mot de vänner vi har.
Vi kan också bete oss illa mot våra vänner genom att vi försöker ligga steget före och ”slå innan vi blir slagna”
Vi är helt enkelt inget kul umgänge alls och vännerna försvinner
Hade vi problem i skolan och en oförstående lärare som hängde ut oss och hånade istället för att hjälpa så kan det påverka oss idag på så sätt att vi antingen drar oss undan i arbetslivet och stannar på en arbetsplats när vi egentligen skulle kunna så mycket mer.
Vi ger inte oss själva tillåtelse att växa.
Det finns hur många exempel som helst när det inre barnet styr och ställer i våra vuxna liv.
Ska man bli hel i själen och må väl – då behöver man dels förstå vad det inre barnet ställer till med och dels sluta fred med barnet.
Man behöver stanna i tanken, famna barnet och förstå dess känslor och sedan kan man ta barnet i handen och leda det framåt, mot det vuxna liv man lever idag. Möter man sitt inre barn kan man växa som vuxen.
Ett sätt är att man kan skriva till varann. Stora Anna skriver till Lilla Anna och du skriver bara typ ” Hej Lilla Anna, det var länge sedan nu och jag undrar….. ”
Och Lilla Anna skriver svar på samma sätt och berättar hur det var och hur hon känner.
Det är bara att låta orden flyta precis hur som helst.
På så vis skapar man förståelse för varann och man an lättare inlemma det lilla barnet på ett bra sätt i sitt liv idag
Var glad och tacksam för ditt lilla barn som gjorde allt hon kunde i den situation hon befann sig i.
Förlåt det som du tycker hon gjorde fel, tacka henne för allt du tycker hon gjorde bra och ” ta över” nu som vuxen och ge barnet frid i att bara vara ett barn utan ansvar eller kontroll.
Kram & kärlek
skriven
Hej
Jag tror väl jag har fortfarande barn inom mig själv. Jag vet väl hon mår bra och jag var aldrig hårda mot henne. Låta henne var fria och lekfulla ibland. Jag tar fram det i mig själv när jag är ensam eller något. Samtidigt har jag kontroll och ta hand om allt ändå.
Jag tycker ju jag hanterar det bra ändå... men jag låta den aldrig frid. Känna sig frihet. Jag vill behålla henne ändå.
Jag är alltid tacksam för henne och allt som jag är positiv för. Jag låta henne aldrig ta hand om problem eller något.
Jag tänker inte ändå ta bort det för jag kommer behålla det även om hon trivas bra bara och jag mår bra då är det okej.
Ha det bra