Busarna i skogsbrynet......
En liten flicka i knälång vit klänning och passande vit hätta på huvudet skuttade omkring i skogsbrynet.
Året var 1910. Hon var 10 år gammal och kände sig väldigt fin i sina nya vita kläder.
Nåja, riktigt nya var de ju inte eftersom hon fått dem begagnade av frun där mor tvättade men för henne var de nya.
Hon nöp i kjolen och tog små danssteg.
Hon trodde aldrig att hon varit så fin förut.
Mor menade att hon skulle ha ett av sina gamla förkläden till så hon inte smutsade ner klänningen men nu hade hon den bara på prov och snart skulle hon ta den av sig och spara den till finare tillfällen.
Klatsch hörde hon och kände hur något träffade henne i ryggen
Hon for runt och träffades av en lerkaka i bröstet och en stor svart fläck spred sig på klänningen.
Hon kunde inte se en enda människa men förstod ju att det var någon som drev med henne – och som smutsade ner hennes fina klänning.
När hon spanade som bäst kom en ny lerboll farande och nu kunde hon se att den liksom kom underifrån.
Jaha det var småfolken som jävlades med henne – men nu skulle de få !
Hon satte av och jagade två små lintottar i spetsiga mössor som sprang för allt vad tygen höll. Hon hann före och satte foten på deras ingång.. ett hål marken precis intill en gammal gran.
Nu ändrade de attityd och bönade och bad
”Trampa inte sönder oss snälla jätten” bad de och de lovade att aldrig mer göra om buset.
” Min klänning är förstörd” grät flickan och den största av småfolket som kunde vara i hennes egen ålder menade att klänningen var ju så ful i all fall för ingen färg hade den
”Tyst” skrek flickan ” du vet ingenting om nånting alls” och småfolket tystnade och tittade ner i marken
Hon kunde ju naturligtvis inte skada dem
De var ju ändå halvt om halvt vänner och kände varann så pass som man nu kan känna småfolket
Hon flyttade foten och då klev mamman fram där underifrån och tog buspojkarna i varsitt öra och knuffade ner dom i hålet och så nickade hon ursäktande mot flickan.
Precis som hon tänkte så blev det ett herrans liv när hon kom hem och mor skällde ut henne efter noter.
” Det var småfolket” sa flickan.. ” de kastade lera”
Och så fick hon sig en hurril till för att hon stod och ljög sin mor rakt upp i ansiktet.
Flickan var min mormor och som barn bodde hon med sin mamma där i skogsbrynet i ett helt omodernt litet soldattorp.
Småfolket hade hon träffat då och då och det var hon som introducerade mig för dem en gång för länge sedan !
Kram & kärlek💖
skriven
Hej
Jag vet hur många gånger att C kvinna har fråga mig om jag har sett något serie i netflix och vill titta på något som jag gillar såna men annars jag är inte såna person som dela med någon om vad jag titta på för serie.
Jag hoppas bara att hon tycker dessa serie är bra.
Vad har hon tänker runt dessa. Hon sagt inte vilka serie som hon har valt på och titta på.
Vad tror du om att hon ska/har titta på dom. Gillar hon det eller?
Ha det bra