Nej, inte ensam......

Att välja vara ensam och trivas handlar om ett val och eftersom det är ett medvetet val mår man ofta bra i sin ensamhet. För somliga räcker det med ett fåtal kontakter.

Men att vara ofrivilligt ensam är en helt annan sak och kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa.

 

 Sen finns det de som har en överdriven rädsla för att vara ensamma och som lider av autofobi.

Då har men extrem, intensiv och irrationell känsla för ensamheten.  Man kan må  riktigt dåligt med ångestattacker  och depression.

Autofobi kan utvecklas i samband med en livhändelse om tex skilsmässa eller dödsfall. Eller så kan den ha sitt ursprung i att man som barn blivit övergiven ( på olika sätt) och att man därmed  associerar ensamhet med övergivenhet.

Ofta är det  också   kopplat till dåligt självförtroende.

Sen finns det de som aldrig lärt sig vara ensamma och som är väldigt extroverta men då behöver det inte handla om en fobi utan bara ett obehag  och en leda när man är ensam.

Oavsett man har fobi eller ej men lider av ensamheten så är det viktigt att erkänna att man har ett problem – och därmed kan  man också åtgärda

Man kanske inte kan trolla bort den negativa känslan  helt men man kan lära sig att förhålla sig till den och leva med den

Man kan tex ha varit med vänner hela helgen och så vaknar man  nästa morgon och känner att nej, jag fixar inte att vara ensam.  Och man ringer runt efter vänner och man känner hur isoleringen kryper sig på för att vara ensam är det värsta som finns.

Kognitiv beteendeterapi gör susen om man känner att man behöver hjälp.

Och kanske  att man kan skaffa sig ett husdjur – det brukar lindra känslan av ensamhet

Man kan också träna sig själv. 

Man bestämmer i förväg att man ska vara helt ensam en timme om dagen och eftersom man bestämt detta så slappnar man av lite och behöver inte känna tvång  att ringa runt eller gå ut.   När man hanterar detta så ökar man den ensamma tiden med en timme till. Och slutligen en hel dag.

 

Att lida av autofobi är väldigt slitsamt och förr eller senare kommer ju alltid perioder när man ÄR ensam, oavsett hur man jobbar på inte vara det.

Jag har haft patienter i terapi som avstått från utbildning/kurser eftersom de inte pallar med att gå dit ensamma. De vill ha någon med sig och det är ju inte så ofta vänner vill ha samma utbildning som en själv och samtidigt.

Man kan ha en släng av autofobi.. det finns olika grader och det är rätt vanligt dessutom,  men oavsett.. så börja jobba med dig själv och starta per omdelbums om du känner att du behöver !

Kram & kärlek

P.s. Idag packar jag picknickkorgen med kyckling o potatissallad o pannkaka och beger mig till mamma som levt isolerat i två månader nu.

Utanför hennes hus finns ett härligt  grönområde och där ska vi ha  picknick.. i stort sett hela dagen.. så idag kan jag inte besvara några frågor !

 

1 Skorpan:

skriven

Trevlug picknick!
Hälsa mamsen!
Kram Skorpan

2 Dunegull:

skriven

Så fint av dig, önskar er en underbar picknick. Hälsa från oss i bloggfamiljen ☀️❤️

3 Helena Ir:

skriven

Bra skrivet..säkert svårt för de som har den extrema varianten av ensamhetsproblematiken.

Jag kan trivas med att umgås med andra människor, men trivs rätt bra med bara med mig själv..
I dessa tider är jag på så sätt en överlevare,behöver heller inte göra en massa saker hela tiden..kryper inte ur skinnet så lätt :)
En skön skogspromenad gör mig gott! Skönt att ha både en introvert och extrovert sida i sig själv!

Låter trevligt med er picknick..fint att ni kommer iväg till din mamma!

Kram

4 Essi:

skriven

Hej Es.
Känt mig konstig över en vecka.. tror du det är en liten bebis i magen? Kram

5 Solen ☀️:

skriven

Det lät som en mysig dag i solen!
Kram ☀️☀️☀️

6 Anki:

skriven

Godmorgon Es
Här mår man inte dåligt av ensamheten Jag trivs ju i min stuga och uppskattar djurlivet utanför Idag såg jag flugsnapparen igen och den sjunger för full hals i körsbärsträdet och kikar i obebodd holk !
Enda som lägger sordi på boendet är grannen...

Ha nu en bedårande picknick med mamma din <3

Kram Anki med flock

7 Naturvän:

skriven

Godmorgon!

Jag tillhör de som älskar ensamheten när den är självvald,men som det är nu ....fy....så småningom skall det väl ändå bli möjligt att krama om ngn igen!

Hoppas din mamma och du får en underbar dag med picknick, låter helmysigt! Hälsa henne och hoppas hennes tomater växer på balkongen. Mina spirar för fullt!

Många kramar!

8 Kristin:

skriven

Jeg ønsker deg en fin dag sammen med din mamma.
NYT!!!
Kram <3

9 lillanilla:

skriven

Låter som om ni kommer att få en alldeles underbar dag<3 Till råga på allt är det fredag och solen har lovat titta fram i em! Kram o njut tillsammans.....

10 ThereseC :

skriven

Hej Es!
Ha så trevligt med din mamma ❤️.

Innan jag läste dagens blogg idag så tänkte jag på när jag gick på mellanstadiet och min fröken tyckte att jag hade svårt med kompisar. Jag tyckte nämligen om att vara själv. Jag älskade att sitta för mig själv på en sten och filosofera. De andra barnen försökte få mig att vara med och leka men jag ville inte. Det var så skönt att vara själv. Tills en dag när en av de andra barnen i förtvivlan utbrister "snälla Therese! Kan du inte vara med och leka. Fröken blir så arg på oss annars!"

Stackarna! Där hade de gått och blivit utskällda bara för att jag tyckte om att vara själv 😳.

Kram ThereseC

11 Michaela:

skriven

Ha en underbar dag tillsammans och hälsa mamma! Kram!

12 smulan:

skriven

Glad fredag, hoppas du får en härlig dag med din mamma.
Nu dök det upp ett fint hus, hoppas att det kan bli vårt.

13 Bb:

skriven

Hej,

Borde jag be om ursäkt eller är han fortfarande arg på mig?

14 Ghostwriter:

skriven

Förr led jag av seperationsångest/rädd för ensamhet. Idag är jag inte rädd för ensamhet på det sättet, men lider extremt av ofrivillig ensamhet. Lider så mycket av det att jag faktiskt vill skrika mellan åt. Jag är inte rädd att ta intiativ/lära känna nya människor, det är bara det att de människor jag står nära inte bor nära, eller orkar att umgås och fokuserar mycket på sina egna liv. Den sociala krets jag byggt upp genom åren har liksom blivit allt mer "introvert", och jag lider för hur mycket jag än kämpar att inte vara ensam så sitter jag där ändå. Ensam för att mina närmsta inte har tid eller ork. (Tid som att de prioriterar annat helt enkelt). Jag har erkänt för mig själv att det är ett problem och att jag lider av det, jag har insett att jag vill göra något åt saken - däremot svårt att få allt på fatet. Man får passa på att göra saker själv, inte vara beroende av andra för att gå på bio själv, cafe eller kurser. Sedan att våga ta intiativ när tillfälle kommer. Jag har frågat folk jag bara träffat knappt 5 minuter om de kanske skulle vilja ta en fika (om man känner att de verkar trevliga) man får känna av läget. Eller om man får kontakt på andra vis, varför inte bara chansa - tro mig, man får ju sällan ett nej och det handlar inte om artighet utan faktiskt för att folk är mer öppna/blir mer glada av intiativet än folk förstår tror jag :)








-----------------------------
Bra tips:
1. Utgå från att du alltid ska ta iniativet. Låt inte det hänga på andra.
2. Du lämnar över bollen, och resten är upp till andra om de vill ha kontakt eller låta det rinna ur sanden (om man ska ses eller inte)
3. Har du inte lärt dig gå själv på bio, cafe, bibblan eller kurser - så är det dags. Det är varken mobbat eller udda att gå själv. Det är att leva livet
4. Säg inte att du gjort allt, om du inte varit öppen för saker du föraktat eller tyckt är konstigt. Allt bär med sig något gott. Jag har provat saker, besökt platser och umgåtts i kretsar jag bara tyckt varit "udda", konstigt, tattigt etc.
Och det har gett mig mod, ett mer aktivt lev och vänner på köpet.
5. Som Esmeralda lärt mig; ta vara på de ytliga kontakterna också. Som vuxen är det svårt att få bästa vänner på träd, och att vara öppen för ytliga kontakter ger aktivt liv och goda relationer även dom. Det måste inte vara falskt för att det är ytligt har jag lärt mig.






Kram :)

15 Sofia:

skriven

Jag tycker om att vara ensam, introvert som jag är men nu tror jag att det rekker. Har inte hatt jobb på två år och undrar om du kan se om jag snart hittar något arbete.
Kram

16 Mikael:

skriven

Det är tur man lyckas göra saker själv, så slipper man slita ut någon annan för att man ska gå till gymmet :), hade nog fått köpa ett par handbojor och låsa fast personen och slänga bort nyckeln haha orden, du skämtar, igen? Hade man nog fått höra några gånger :)

Jag bröt reglerna? och klappade på en katt häromdagen, jag höll mig 2 månader jag med.

Ha en fin picknick:)


Kram
Mikael

17 Jeanette:

skriven

Har precis fått veta att en arbetskamrat fått viruset och jag har jobbar i samma bil som henne i två nätter o dagen efter var hon sjuk.
Känns oroande.

Trevlig dag o helg!
Kram

18 Kikki:

skriven

Ibland älskar jag ensamheten, ibland inte. Jag är ytterst ombytlig. Hoppas det blev mysigt på picknicken för dig och din mamma.

19 S:

skriven

Hej ezmaralda,
Har läst din blogg så länge men aldrig ställt någon fråga.. min fråga är mest om jag blir ensam nu eller om han kommer att komma tillbaka och vilja kämpa? Känns hopplöst just nu men vad tror du? Hör han av sig inom kort eller har han gått vidare?

Kramar

20 S:

skriven

Hej ezmaralda,
Har läst din blogg så länge men aldrig ställt någon fråga.. min fråga är mest om jag blir ensam nu eller om han kommer att komma tillbaka och vilja kämpa? Känns hopplöst just nu men vad tror du? Hör han av sig inom kort eller har han gått vidare?

Kramar

21 Elin:

skriven

Tänkvärt inlägg som alltid.

Är han kär fortfarande?
Är han sjuk?

22 Anna E:

skriven

Var det en guide som fick mig skriva inatt? Du skrev om detta för några dagar sedan...


-*-.-*-.-*-.((¯`♥´¯)).`*.¸.*´✿¸.•*¨`*•..¸.-*-.-*-

Kommentera /ställ fråga här: