En grod-dag !
I går hade jag en speciell besökare – av det mer envisa slaget !
Dörren ut mot gården stod öppen för så bestämmer MG att det ska vara så fort minsta lilla sol visar sig på himlen
Jag satt på mitt kontor, reste mig för att gå ut i köket och fylla på kaffemuggen … och i
hallen möter jag GRODAN !
Vi stirrar på varann, skriker och tycker båda att det här är det fulaste jag sett.... och sedan
bara hoppar han förbi mig.. in på mitt rum.
Herregud, vad gör man ?
Jo, säger ni, man lyfter så klart ut den. Per omgående.
Jamen, jag vågar inte riktigt ta i den, känns det som.
Som barn kånkade jag glatt runt på grodor och paddor och andra blötdjur… men det var ju
några år sen.
Jag for ut och hämtade barnbarnens krabbhåv i uthuset.. och när jag kom tillbaka in var
grodan borta ! WTF ??!!
Jag tänkte att han kanske hoppat ut igen
Men framåt kvällen mötte jag honom i TV rummet… då satt han mitt på mattan och stirrade på mig
Herregud hysteriska kärring, hjälp mig ut nån gång då, sa han.
Jag rusade efter håven och försökte pillra upp honom i den men se det gillade han inte. Han gav sig iväg med långa hopp och jag efter.
MG kommer för att se vad som står på.. luktar lite på grodan och ger honom en puss och sen var det bra med den saken.
Jag tänkte att det får väl bära eller brist så jag tog ett redigt tag om honom och han
slappnade av och lät sig bäras ut
Så satte jag ner honom på gräset en bit bort .
Han tackade ordentligt för hjälpen. Jag påminde honom att aldrig mer kalla mig kärring och
det lovade han att han inte skulle.
Och när man tittade efter noga så var han rätt söt i alla fall.
Jag kysste honom inte eftersom jag redan hittat min prins och det var nog tur för herr groda, som annars säkerligen fått en chock som han aldrig hämtat sig från.
Efter en liten mysstund tillsammans på kanske 2 minuter hoppade han iväg in i buskarna och försvann
Idag blev det alltså ingen vanlig dag, utan en groddag !
Så kan det också bli
Kram & kärlek
skriven
Godmorgon
Funderar på att köpa en lägenhet högst upp i ett hus. Men kände nu så starkt att jag hellre bor så grodor kan komma på besök, gå ut i gräset på morgonen och njuta av tystnaden. Var hör jag hemma?
Kram