Esmaralda...spår dig gratis!

Någon hade önskemål  om  väsen i skogarna och det är ju ett ämne som ligger mig varmt iom hjärtat.

Många av dem bor i skogarna men de finns på andra platser  också.

De rör sig mellan dimensionerna… sin egen dimension och vår och därför kan de vara svåra att upptäcka. Helt och hållet jordelevande är de alltså inte.

Naturväsen har alltid funnits och vi människor har använt  dem som förklaring på sådant som man annars inte kan förklara.   Vi har också använt dem för att skrämma särskilt barn från att hålla sig borta från farliga platser.

När mormor var liten fick hon höra att hon skulle akta sig för   djupa vatten för där bodde Bäckahästen som kunde komma och dra ner henne i djupet

Vi tenderade att göra naturväsen lite mer elaka för att de skulle tjäna våra syften.

Förr i tiden hade man rejält med respekt för dem och nyförtiden tror de flesta att de inte finns !

Makens farmor som jag aldrig träffat… hon bodde i ett torp i Småland och var lite ”egen” och hon stod i daglig kontakt med  alla sorters  knytt. Hon gav dem mat varje dag och hon litade på att de tog hand om henne och hjälpte henne.

En gång trillade hon omkull på  golvet och bröt lårbenshalsen men vaknade upp i sängen med kudde under huvudet och filt över sig och hävdade till sjukhuspersonalen att det var småtomtarna som hjälpt henne och personalen ansåg att de enda tomtar som fanns, var  tantens tomtar på loftet !

Man ska inte vara så snabb med att döma !

Min mormors mor stod också i kontakt med  knytten.

De hjälpte till i ladugården  när hn var barn och när något djur försvann från betet så hämtade knytten hem dem

Mormor såg dem då och då som barn, hur de ilade fram mellan kor och hästar och  hjälpte till och gjorde sitt.  Framförallt höll de djuren glada och på gott humör.

De står närmare djur än människor och så har det alltid varit.

Mormor brukade berätta sina historier för mig när jag var barn, om tomtar och troll och  stortrollen  som ingen tror på, eftersom de försvann som i dimma in i en annan värld för att undvika upptäckt.

Naturväsen förekommer  i alla kulturer och inte bara i vår.

Småfolk,vättar,vittrar,älvor,troll,knytt,rån, goblins och så  visare – det finns många sorter

Många hävdar idag att våra naturväsen mer eller mindre försvunnit eftersom människan tagit över deras revir, huggt ner skog osv… men den förklaringen tror jag inte riktigt på.

Jag tror mer att det är så att de fortfarande finns, i samma utsträckning som förut men allt eftersom har vi människor blivit allt mindre vidskepliga och börjat tro allt mer på vetenskapens teorier så har vi  förblindat oss själva från att se alla former av knytt.

Man behöver tro för att kunna se.

Och förr i tiden när allmänheten var mindre upplyst -  var det lättare att tro och trodde man, då såg man, och såg man , ja då visste man !

Jag har ofta glädjen att komma i kontakt med olika naturväsen och det är en stor händelse varje gång.

Jag har tex en räv ( en riktig räv) som ofta kommer på besök.. och i hans sällskap finns ett gäng glada  vättar.  De är inte alltid  i rävens sällskap men väldigt ofta

Djur har ju inget logiskt tänkande på samma sätt som vi och jag kan lova att dina djur ser, om det finns något att se !

När jag var barn och besökte mormor.. så gick vi ibland ut i hennes park… en enorm vildvuxen  tomt mitt i byn.. och hälsade på  Alrik och Gussa… två vättar som hade förtroende för mormor. 

  De var så små, kanske en decimeter höga om ens det och med ett ganska vilt utseende.. stora öron och håret som stod på ända.. ungefär som penntroll.

 

 

 

Mormor lärde mig att aldrig gå över gränsen – utan att alltid bemöta dem med största respekt och så var det bra om man gav dem lite gåvor ibland.

  En gång fick de nötter och sockerkaka och en annan gång minns jag att vi  gav dem  glitter till jul och en liten skål risgrynsgröt.

Vill man se dem måste man jobba på att göra sig av med sitt logiska tänk, just för stunden.  Då ökar chanserna. Men de är av naturen skygga och man får jobba hårt på kontakten.

Vilka erfarenheter har ni andra av naturvarelserna ?

Kram & Kärlek