Extravak......
En gång i tiden när jag pluggade på universitetet så satt jag extravak på sjukhuset då och då , för att tjäna lite extra.
Jag satt ju så gott som alltid hos dödssjuka människor och det blev varierande upplevelser.
En del var så sjuka och trötta och var klara med livet och redo att dö och de var lugna och trygga i sig själva och ville mest vara i fred medan andra var livrädda och oroliga och hade hemsk dödsångest.
Jag brukade fråga dem vad de älskade allra mest, favoritplatser och favoritmänniskor … och sedan bad jag dem sluta sin ögon …… och under tiden som jag berättade och fabulerade så tog vi oss till de älskade platserna och de älskade människorna.
En herre talade om att hans favoritmänniska var Marilyn Monroe och då ordnade jag så att han och Marilyn hade en middag tillsammans och sedan gick de ut på balkongen och tittade på stjärnhimlen.
Min patient var väldigt nöjd !
Någon ville att jag skulle läsa ur en bok och då gjorde jag det.
En liten tant ville att jag skulle sjunga… och jag sjöng, såklart !
Man håller handen och stryker över pannan och kinden.
Lyhörd måste man vara när man åtar sig att arbeta med döende människor.
Många är inte medvetna fullt ut men hörseln är det sista som överger oss så jag brukade prata, läsa och sjunga en stump.
Aldrig bara sitta tyst och glo.
I ett annat rum satt en gång en kvinna extravak precis som jag…. och hon tog fram sin bok direkt och satt och läste non stop för sig själv..… vilket störde mig en hel del.
Jag tänkte att hon kanske inte kunde bättre
-
Mitt speciella minne var pojken med downs syndrom som var svårt hjärtsjuk och som pendlade mellan medvetande och medvetslöshet. Han hade bilder på Pippi långstrump vid sängen och jag tänkte att det var nog en favorit.
Han hade pippiböcker i sängbordet och jag började läsa… och mellan varven sjöng jag pippisången och då och då kunde jag skymta ett leende på pojkens läppar.
En del gick hem till Alltet just när jag satt vak och andra inte
Det fanns till och med en tjej i 20 års åldern som jag satt hos flera gånger och ett mirakel inträffade… hon gick in i remission och blev flyttad till en vanlig avdelning på sjukhuset och så småningom fick hon åka hem… då blev man ju jätteglad.
Kram & kärlek 💖
P.s. I dag ska Nettan och jag ut och luncha och se om vi kan börja planera en andlig resa.. där allt funkar som det gjorde innan pandemin.
skriven
Hej
Det är så roligt att jag var med M honom igår på förmiddag. Men jag hoppas inte väl han märks att jag var lite blyg inför honom men jag försöka väl att gör min bästa.
Jag hoppas han tycker det är positiv ändå
Ha det bra😊