Härskarteknik......
Härskarteknik mina vänner, handlar ju om att manipulera någon.
Chefen har sina härskatekniker, vänner har sina, jobbarkompisarna och syskon & föräldrar… och så finns det härskarteknikerna i samboförhållandet eller äktenskapet . Och det är nog de jobbigaste av alla.
Om ena parten ofta reagerar genom att bli sur eller arg så fort något går emot hen.. då får det till följd att andra parten liksom tassar på filttofflor för man vill inte väcka den björn som sover.
Man vill kanske be om hjälp med disken eller nåt ärende till affären men så inser man att nej, det blir bara gnäll och otrevligt så jag gör det själv istället.
Är man i den situationen då får man gratulera motparten som lyckats väl i sin härskarteknik
Så finns de som tystnar. Som blir som mumier. Stenansikten.
Och då ska man hålla på att fjäska och dalta med jättebebisen. Tystnad och nonchalans är en bra härskarmetod. Att frysa ut någon är en vedertaget effektiv tortyrmetod.
Sen finns den sorten som tycker att allt du gör är fel och tar varje tillfälle att säga det.
De kan aldrig bara säga : Jamen, vad bra !
Istället kryster de fram något kluvet eller negativt och efter åratal av att hela tiden få höra att man gjort fel så antingen sticker man kniven i kräket eller så har all självkänsla försvunnit och man tror verkligen att man ingenting kan.
Enda sättet att komma tillrätta med detta är att inse att det ÄR just härskartekniker.. och fråga sig själv varför i hela friden man ska utsätta sig för sådant ? Ibland behöver man uppdatera sitt eget värde !
Det har skrivits mycket om manliga härskartekniker men jag vill göra klart att kvinnorna är precis lika goda kålsupare.
Kram & Kärlek
skriven
Jag är den som tystnat, men har aldrig tänkt på det som någon härskarteknik, snarare som så att det är onödigt att säga nåt, för det leder ändå ingen vart. Annars har vi nog en i huset som är surandets mästare o resten är de som tystnar o går lite på tårna. Nåja, det här är tonåringar, flertalet, så de har kanske inte ännu utvecklats till fullo...
Själv hoppas jag att jag har utvecklats o inte tar emot "allt" som serveras, utan ger tillbaka vid behov. Ser det ut som att jag kommit in på den väg som jag har ämnats att gå i detta liv Es? Att jag inte mera är ute "vind för våg"? Har kanske hittat mig själv? Börjar minnsann vara på tiden ;D...
Om en vore fiffig nu skulle hon stiga upp o börja sin dag nu, men frågan är om en är det ;)? Sängen är skön o tröttheten är stor,vi får väl se...
Ha en bra dag!
Kram Skorpan