Livsglädje är en färskvara....

Man önskar alltid att känna tillfredsställelse i sitt liv  och ibland glömmer man att denna glädje  har en bäst-före-datum och det behövs påfyllning för att vi ska  känna oss nöjda och glada.

Livsglädje är en färskvara, som regel.

Jag menar, jag var så full av livsglädje och så skitglad när  jag startade mitt terapiföretag och så himla glad att det gick bra.... men den glädjen räcker inte hur länge som helst.  Det som är fantastiskt blir så småningom normaliserat... och  nya behov pockar på.

  Vilken sorts påfyllning vi behöver  – det varierar från person till person. För en del räcker det att medvetet lägga märke till det vackra i naturen.. gå långpromenader och suga in  allt det  fina… och helt enkelt ge sig själv tid att bara finnas till.

 

För andra krävs det att man byter miljö… skaffar sig en ny hobby… släpper in nya vänner i sitt liv. 

Och så finns det dom som behöver  skakas om när det gäller arbete.. satsa på en ny karriär…. ge sig på lite mer avancerade studier...

Och det finns dom som behöver ändra sitt liv i grunden.. flytta utomlands och börja om helt och hållet på nytt, köpa sig ett café....söka till massa såpor på TV...... eller något annat radikalt.

Man vet själv vilken sort man tillhör och vad ens längtan handlar om.

 

Kan man av olika skäl inte se eller tillgodose det man behöver… då  är man illa ute. Då kommer orkeslöshet , tristess och en meningslöshet som kan leda till depression och livsleda.

Alla människor är inte lika rustade. Somliga är alltför rädda för att  ta sig själva vidare och lider hellre än gör det som hjärtat och själen säger att de behöver göra.

Man stannar upp i en mellanfas – och detta  är förödande. Som att sitta under en blöt grå filt.

 

Vad man behöver göra är att SE sin mellanfas… och inse varför man stannat där man stannat.. och ser man vad det beror på.. då KAN man faktiskt göra något åt det.

Jag säger inte att det är enkelt… herregud nej… det kan vara hur svårt som helst och man kan tycka att  de val man har att göra är rent omöjliga… men ändå måste de göras. För att man ska kunna ta sig vidare.

 

Man kan som regel inte få allt…. Och då måste man fatta ett medvetet beslut om vad man ska nöja sig med.. vad man ska välja.

Ingen har sagt att det är lätt att leva !!

 
Varför inte ta ett  litet steg vidare den här veckan ??
 
Kram & kärlek

Jag var tvungen....

''
 
Den här låten var jag bara tvungen att lägga till på min spotify lista !!
För ja, nu har jag äntligen en sån  :)
 
Har ni haft en bra helg ??
 
Här har det varit lugnt & skönt.... och jag vilar ut efter alla besök.
 
Har pratat lite med Spanska  Eva... finns det  kanske någon som minns henne ?
Det är en hel del år sedan som hon boddei Spanien och  hittade ett boende till mig där... under sex underbara vårveckor !
 
Nu blir hon den som åker med mig till Portugal den 1 april... hon stannar en vecka.... och jag stannar sex veckor till !
 
 
 
Och den här gången blir det mest familj & släkt som kommer  på besök...  och det känns så rätt
 
Kram & kärlek

De mediala barnen....

För  10-12 år sedan träffade jag lilla  Jade – hemma hos min väninna i USA.

Jades mamma hade tagit henne dit  enkom för att träffa mig eftersom hon ansåg att antingen var Jade medial eller så led hon av psykisk sjukdom. 

Jade var bara  1 ½ år gammal.

Eftersom jag både är medial och terapeut så tänkte mamman att det kanske kunde funka. Och det funkade. 

 

Den första halvtimman tillsammans var Jade precis om vilken bebis som helst, lite avvaktande och blyg inför mig som hon inte kände.   Sedan började det hända saker och ting. Plötsligt   gled Jades blick iväg mot soffan och hon började skratta högt, peka och sträcka ut armarna… mot ingenting.. mot en tom soffa för det var så Jades mamma såg det. Och  då förstår jag att mamma blev orolig .

Nu var saken den att i soffan satt en äldre kvinna med glad uppsyn och lekte ”tittut” med Jade.. inte konstigt att 1 ½  åringen skrattade. 

Jag tog in informationen att det var samma kvinna   som Jade brukade möta och  de kände helt enkelt varann och Jade  visade ingen blygsel alls.

 

Däremot blev hon ledsen när hon sträckte armarna mot kvinnan i soffan.. och kvinnan inte kunde lyfta upp henne.  De vinkade hejdå till varann , kvinnan försvann och Jade glömde snart bort henne och började leka med annat.

Det kändes skönt att kunna ge mamman lugnande besked. Hon har en starkt medial liten flicka som är helt och hållet mentalt frisk.

Vi pratade igenom det hela och eftersom jag  kunde beskriva kvinnan så  kände Jades mamma genast igen henne. Det var hennes mormor som gått över innan Jade föddes. Hon hade ett  S format ärr på ena kinden och sitt burriga afrohår i en knut uppe på huvudet  ombundet med en speciells scarfs  som var vit med blå delfiner. Och hon älskade barn över allt annat.

Ingen tvekan om att det var mormor Kathleen !!

 

Åren gick och det dröjde innan jag hörde från  Jades mamma men en dag fick jag ett mail där hon berättade att Jades förmåga hållit i sig även om den inte var lika stark som innan och att hon numera själv kunde styra den och välja bort ” andra sidan” så den inte inkräktade på hennes barnliv

Hon kommer alltid att vara medial och synsk – vilket långt ifrån alla blir som har förmågan som barn. De allra flesta växer ifrån det… som om det är vilken barnsjukdom som helst.

Njut av söndagen och ha det gott

Kram & kärlek