Blixt & dunder....

http://sv.blitzortung.org/live_lightning_maps.php?map=11
 
Kopiera  länken ovan och du kan se exakt i realtid var det åskar & blixtar !!
Hur coolt som helst !
Jag tackar min webmaster Cat för tipset !!
 
 
 
Är i skrivande stund fortfarande på väg.... ni hör av mej när jag kommit fram o
hittat rätt bland inloggningar & koder och fått  wifi att funka !
Jag har fyra datorkunniga grabbar i bilen.. så det ska nog inte vara något problem !
 
Kram & kärlek

Döden betyder ingenting....

// Häromsommaren .... Leena & Marina & jag  & Nettan !! Och så Mannabonne Glenn förstås... här i "vår" hamn!
 
// Och så var vi till hamnkorgen  som sig bör.. .... och förutom att besöka varann hittade vi på mycket annat kul.. Marina & Leena kom ju och besökte när jag och Nettan bodde ett tag i Lappland.. och likaså gjorde vi Island tillsammans... och så hade vi vår fantastiska grekiska familj ihop !  //
 

Jag har ju redan berättat för er om förlusten av min kära väninna… en av ”finländskorna” som ibland kommenterat här. !

Hennes namn är Marina  och jag skriver ÄR – eftersom hon ju fortfarande finns och alls inte är försvunnen. Hon har bara  farit till en annan plats som  till en annan dimension.

Jag tyckte Canon Henry Scott-Hollands dikt var så passande så jag skrev den på LeenaMarinas facebook och jag vill gärna dela den med er alla.

Jag kan inte säga att jag önskar att Marina får vila i frid – för jag tror inte att hon kommer att vila särskilt mycket.  Hon kommer fortsätta vara aktiv och igång och inte minst kommer hon att vaka över sina nära och kära.  Hon har mycket att uträtta.  Och jag kommer alltid minnas henne med glädje !

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/07/26/kronobyprofilen-marina-furubacka-dod

 

Somliga människor är enormt karismatiska och har ett väldigt gott hjärta och till dem hör Marina!

Dessutom så älskar jag hennes humor  och slagfärdighet !!

 

Döden betyder ingenting. 
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum. 
Jag är Jag, Du är Du. 
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande. 
Kalla mig vid mitt vanliga namn. 
Tala till mig sådär som Du alltid gjort. 
Ändra inte Ditt tonfall, 
Håll sorgen borta från Din röst. 
Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt. 
Skratta som vi alltid har gjort. 
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig. 
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma. 
Uttala det som ingenting hänt, sorglöst. 
Utan spår av skuggor.

Låt livet gå vidare med samma innebörd som tidigare. 
Det går vidare därför att det måste gå vidare. 
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap. 
Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du inte längre kan se mig. 
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära. 
Allt är väl.

Canon Henry Scott-Holland

 

---------------------

 

Och så vill jag påminna er om att jag är ute på vägarna just nu

Landade i Rostock  nu på morgonen och kör vidare mot  Krakow i Polen med bilen full av

grabbar !!

Detta betyder att jag inte kan besvara era frågor idag

Jag ber också er som vill ha personlig spådom att ni väntar tills  tidigast den 6/8 att maila mig för seans.

Så fort det är möjligt kommer jag att rapportera från Polen  :) 

 

Kram & massa kärlek

Ghostwriter gästbloggar !!

Dagens gästbloggare är:  "Ghostwriter"
 
Hej på er. 
 
Jag är en ung kvinna med gammal själ som hela tiden får stöta på bekymmer. Mitt kontrakt var att jag skulle råka illa ut under 19 år (är något äldre idag) och än är det inte riktigt över - men trots det negativa, så är det värsta över.
Det fick jag i seans, och det hoppas jag innerligt. Nu är jag trött i min själ och det är dags att få nytta av mina lärdomar tycker jag, för visst ska allt missär vara värt kämpandet att gå igenom. 
 
 
 
Jag har blivit misshandlad hela mitt liv. Jag har blivit våldtagen. Vänner har svikit mig. Killar har utnyttjat. Mina föräldrar svek mig och gav mig en tragisk barndom och får mig att idag sakna två föräldrar jag aldrig fick.
 
Jag har svikit mig själv, jag har valt destruktiva vägar för mig själv, som jag idag väljer bort.
 
Jag var aldrig älskad och kunde inte älska själv, på rätt sätt. Jag älskade inte mig och inte livet.
 
För några få år sedan mötte jag min första riktiga kärlek, jag kände mig beundrad och att han avgudade mig på något sätt. Men det fanns problem från början som förstörde vårt förhållande, alkohol och rädslor.
 
Jag har gjort misstag, jag är medveten om dom men har både stått för det och gjort förändringar som krävts.
 
Jag blev nyligen bedragen av min älskade kärlek och jag kommer aldrig förstå den biten. Aldrig. Nu är jag mitt uppe i allt var separation heter, och jag är tacksam att det tog slut nu och inte när vi hade förlovat oss, gift oss och fått barn. Vi skulle förlova oss.
 
Men det fanns hela tiden något annat som kom emellan.
 
 
 
 
Jag trodde mig vara gravid några gånger, men det var nog falskt alarm. Jag är säker på att jag var gravid nyligen, men att jag fick missfall. Vi pratade och letade hus, men det blev inget med det. Jag förändrades. Men inte min partner, på det vis som behövdes för han själv och för vårt förhållande. Jag ville förlåta. Men det var inte meningen. Han ville lämna mig. Och innerst inne förstår jag varför jag samtidigt känner lättnad. Jag vill ha trygghet på rätt sätt. 
 
För tre år sedan ungefär, fick jag min första seans.
 
Det stod att jag inte skulle ha tryggheten förevigt, för den enda rätta tryggheten är den vi har inom oss själva - och idag förstår jag nog att seansen slog in.
 
Det handlade om mitt förhållande och förhållandet till det. Nu hoppas jag att resten av seansen slår in, för det kändes som att livet skulle vända till njutning och lycka. Ni vet, den stora kärleken och barn. Och att jag skulle få göra det jag ville, och ha vänner omkring mig i kärlek. Mina drömmar som jag haft så länge jag kan minnas, skulle slå in. Och kanske sker det inom snar framtid. 
 
 
 
Så, om jag kan överleva det värsta som kan hända en människa, då kan också fler det. Jag är medial också, och föddes sådan.
 
Har ni sett serien "Medium" med kvinnan som sover och drömmer synska drömmar? Ja, så funkar det för mig med, roligt nog.
 
Jag har en stark intention, och ibland får jag en blixt med känsla om något som ska ske eller så, precis i stunden - men mest att jag liksom på något vis får en känsla där jag kan läsa andras tankar. Konstigt!
 
Det får mitt hjärta hoppa till varje gång.  Men det har inte varit lätt att vara medial.  Jag har alltid drömt drömmar som ska ske mig själv- sett min framtid. Det har fått mig vara rädd, osäker och ledsen. Jag hatade det. Men idag är jag glad, för det är en del av mitt liv och utan det - hade jag inte varit någonting. Jag kan se energier, jag hoppas det är det jag ser iallafall för jag ser saker inte alla ser. Det är få som vet om min gåva... och jag är tacksam att de som jag berättat för, försökt förstå - men också accepterat det hos mig. 

 
 
Det jag ville få fram i gästbloggen var att en sak i min seans slog in och det är sorgligt för mig. Det är en utmaning varje dag, en ny sådan. Och en dag kanske jag kan berätta om det lyckliga som slog in. 
 
Tack för att du läste. "
 
-Ghostwriter