Hemligheten....
Alla har vi hemligheter… men hur är det… ska man berätta om sina hemligheter för någon ? Och för vem i så fall ?
Håller man på att spricka av längtan att få berätta… då får man tänka ett steg till…och vara väl medveten om att det man berättar KAN sippra ut till allmänheten.
Man kan inte lita 100 % på någon.. även om det kanske känns så i stunden.
Otaliga är de skilsmässor och separationer där paren använder varandras hemligheter för att kränka varann.
Samma sak med vänner.. när det börjar knaka i vänskapsbanden så sitter inte hemligheterna säkert.
Det är nog så att somligt ska man placera i sina inre rum och låta det stanna där. Det finns hemligheter som inte ska delas !
Känner man att man måste få berätta för någon… då är en terapeut ett bra val… eller möjligen en präst.
Sen finns det hemligheter som bör berättas… och särskilt om de berör en annan person som har rätt att veta.
I min ungdom arbetade jag inom hemtjänsten och bland annat besökte jag en äldre herre då och då.
Han avslöjade sin hemlighet för mig, att hans son var adopterad och ingen visste. Inte sonen, inte någon annan nu levande person.
Vi pratade om saken och jag tyckte att han skulle berätta för sonen… för en sådan sak har man rätt att få veta.
En annan gång handlade det om en man som gjort sig skyldig till ett "mildare" sexualbrott och suttit i fängelse.
Fyrtio år har passerat och han hade skött sig sedan dess.
När han frigavs från fängelse flyttade han utomlands. Nu har han fru sedan 15 år och de älskar varann och har det bra.
Han har inte berättat om sin kriminella hemlighet för henne och frågan är, ska han berätta ?
Vad tycker ni ?
Kram & kärlek💖
P.s. Damen i vår bloggfamilj "Katten" som vi healade, kommenterade själv igår... tack o lov att hon är hyfsat okey !!
skriven
Min erfarenhet är att man inte ska berätta för mycket för någon.
Vågar jag hoppas att det går vägen med försäkrignskassan och de ersätter även mina dagar som jag var inlagd på sjukhus ?
Skulle bli så tacksam om de ersätter detta.
Börjar min tur vända lite ?
Kram