Glada & busiga gänget.....
Vad är det för fel på dagens ungar ? Eller snarare, på dagens föräldrar ?
Troligtvis är ingenting fel, det är bara tiden tand som skapar förändring.
När jag var barn, okey, det är typ 100 år sen, men i alla fall, då lärde vi oss snabbt och vid tidigt ålder att ta hand om oss själva.
Vi hade inga föräldrar som skjutsade oss runt på playdates utan ville vi leka så gick vi ut och där hittade vi varann eller så gick vi hem till kompisarna och undrade om de ville komma ut och leka.
För vi lekte utomhus, nästan alltid och i alla väder.

Mammorna skrek för full hals genom fönstret när det var dags att komma in och äta..man kastade i sig maten och ut igen…. annars hade de flesta av oss mörkret som deadline.. när det började skymma då skulle man bege sig hem.
Hade vi fritidsaktiviteter så ordnade vi detta själva och tog oss dit vi skulle och det var inte tal om att bli skjutsad.

Barnen hade liksom en egen värld där inga vuxna hade insyn.. vi hade våra hemligheter och vi var inte särskilt nyfikna på de vuxna. Om någon vuxen försökte vara med eller satt och tittade på så kändes det väldigt obekvämt.

Vi hade LillTysken i grannskapet.. hans mamma gick under namnet Tyskan.. och hon var en väldigt omhuldande mamma. Lite ovanligt vid den här tiden och i en arbetarkommun.
Hon kunde komma farande efter sin trinda son med mackor och mjölk när hon trodde han var hungrig och vi ungar tittade intresserat på.
Hon nästan matade LillTysken och man såg riktigt hur hemskt han tyckte det var. Men han vågade inte säga emot för då kunde han få en hurril så han dansade rundor.
Vi retade honom aldrig, tvärtom kände vi sympati och medömkan och talade om för honom hur vi hade dött om våra mammor betett sig så.

Så klart gjorde vi en massa sådant som vi inte fick, som att gå på skattjakt på soptippen till exempel.. men så länge alla kunde knipa käft och ingenting berätta hemma, så länge var allt frid och fröjd.
En del säger att det var ett tuffare klimat för ungarna på den tiden men det vet jag inte precis…jag tror det är tuffare idag med föräldrar som håller stenkoll och överbeskyddar och tar över… så barnen inte får en chans till sin egen utvecklingspotential.

Tiderna har förändrats och det har såväl barn som föräldrar också men kan inte låta bli att tycka lite synd om dagens barn som inte får uppleva det där ultimata äventyret i att vara barn !

skriven
Hej
Jag tänker på att jag är bisexuella men jag har fortfarande svårt att kommer ut inför flera. I 9 år har jag hålla hemlighet och det är fåtal som vet om det. Jag känner mig fortfarande osäker på om jag ska var öppenhet. Jag har får negativ redan förut ändå. Jag hoppas på en dag att jag kommer ut och öppna min bisexuella. Jag vet inte bara hur.
Ha det bra