Esmaralda...spår dig gratis!

Gästbloggare :  Carina M

Kära bloggfamilj.

Nu vill jag berätta att jag äntligen, efter många års väntan, mött min soulmate. Även om jag  tvivlade på att han någonsin skulle komma.

Jag  missade honom nästan.

Jag var bjuden till en väninna på ett sådant party där man shoppar saker och det är inte min favorit precis med sådana partyn. Jag tänkte först tacka nej men så gick jag i alla fall. Och det var tur.

För en av gästerna där var min  soulmate. Han var granne till väninnan och hade lovat komma  eftersom hon hade svårt att få ihop folk. Vi pratade lite och det klickade direkt.

Innan partyt var slut hade vi bestämt oss för att gå ut och ta ett glas vin. Nästa dag  åkte vi på utflykt och picknick som han ordnade och dag tre bjöd jag på middag hemma. Dag 4 var vi ett par på allvar. Nu har det visserligen bara gått en månad men vi pratar ofta om vilken tur vi haft som mött varann.

Kärleken är underbar.  Du som väntar du väntar inte förgäves. 

Lyckliga och glada kramar till er alla från en lycklig Carina.

 

Gästbloggare: Andy

Hej. Tänkte att folket på bloggen kanske vill veta att jag fastnade för en tjej som ofta kommenterade och ställde frågor  på bloggen.

Via Ezmaralda fick jag hennes mailadress. Så vi började maila varann.

Därefter började vi prata  på telefon.

Vi bor 15 mil från varann och nästa steg var att träffas och vi beslutade oss för att mötas halvvägs och bokade hotell.

Varsitt rum hade inte behövts för ena rummet stod helt orört. Så gick det till. 

Mitt budskap är att man måste ta initiativ själv.  Det är lätt att glömma att den rätta kan befinna sig i vardagslivet så man bör öppna upp lite och känna in de människor man passerar även om man passerar dem på kanske lite märkliga sätt. Lycka till ni som går i väntans tider

 

Gästbloggare :  Missy

Jag blev spådd om en nygammal kärlek som det skulle blåas liv i

. Och då tänkte jag genast på en man som jag haft sällskap med under en  period för länge sedan  och som jag inte kunde släppa.

Jag hittade honom  via facebook  och såg att han  var singel.

Så jag bjöd hem honom på fika. Vi pratade om gamla tider som gått. Familjer vi haft. Våra barn.

Vi är ju båda över 65 år.

Det visade sig att vi båda tycker om att resa. I vår har han bokat resa till  San Fransisco och skulle åka ensam men nu har han bokat in mig också.  Det är skillnad nu när man vaknar om mornarna med ett leende.

Kramar