När man är mamma.....
Vad jag saknar att ha små barn.
Jag vet.. jag har ju mina barnbarn och även om jag älskar dom till månen & tillbaks så är det inte samma sak.
Jag gick ju igenom tre skilsmässor.. och har tre barn.. med olika pappor och jag hade den fantastiska förmånen att dra längsta stråt vid varje skilsmässa… inget krångel, inget snack om att ungarna skulle bo halva tiden här och halva tiden där… jag behöll dem på heltid och de träffade sina pappor när vi kom överrens om det och det brukade bli sådär varannan helg.
Jag hade vänner som skildes och som ondgjorde sig över att papporna var svåra att övertala att ta hand om sina ungar varannan vecka.. och jag var så urbota tacksam att ingen av mina karlar hade sådana idéer.
Det finns inget bättre än att leka.
Vi hittade på massor av egna lekar och jag minns en period när jag arbetade natt på stans mentalsjukhus och inte hade råd att betala barnpassning om dagarna… då lekte vi rävgryt !!
Barnen var som besatta av rävar under en period… och jag var den gamla rävmormorn som sov i grytet och alla de andra rävarna skulle ut och leta mat och speja och spana.
På så sätt fick man sova några minuter då och då.
Som tur var hade barnen många kompisar som ville var med dem och föräldrar som ringde och bjöd med mina ungar på simhallar och sova-över-fester och allt möjligt. Och då sov jag tacksamt.
Sen när jag var ledig.. då bjöd jag hem hela barnaskaran av kompisar… vi bakade tillsammans… vi klädde golvet med papper och fingermålade… vi for till stranden med matsäck… det fanns ingen man i mitt liv men det saknade jag inte… jag hade så fullt upp.. väl medveten om att småbarnsperioden är snabbt passerad och karlar kan man alltid träffa lite längre fram.
Och hur det nu blev så kom de nya karlarna i alla fall och fick åka med i karusellen med barnen & deras vänner.. högt i tak… temperamentsfullt… höga skratt.. svordomar… och väldigt mycket glädje.
Herrejösses vad jag saknar den tiden !!
Är det bara mina tre ungar som blev stora alldeles för fort ??
Jag skulle ge så mycket om jag bara finge en enda av de dagarna tillbaka.
Kram & kärlek
skriven
Du har ju så rätt, varför vill man bråka om vem som INTE ska ha barnen?
I början ville jag att min dotters pappa skulle ta mer ansvar, men det var mer för att jag mådde dåligt och sen hade jag väldigt mycket i mitt liv en period. Höll på att svimma på jobbet. Idag är jag mer tillfreds med hur det är. Och hittat min mammaroll. Jag skulle aldrig vilja ha min dotter varannan vecka, tänk att inte få träffa henne på en hel vecka! Sen kan jag ju inte neka pappan att ha henne 50 % om han ville, eftersom han har vårdnad om henne. Men tror det aldrig kommer att hända.
Kram!