Den konstiga tomheten...
Det finns en konstig sorts tomhet….. och den kan infinna sig när man BORDE vara bara lycklig !!
Man kämpar länge och ihärdigt för att nå ett mål.
Ett mål som man verkligen vill uppnå.
Ett livsmål.
Kampen blir en daglig motivation… redan när man vaknar på morgonen finns tankarna där och kampviljan och man viker inte ner sig…. för nu jävlar ska man nå hela vägen.
Man gör uppoffringar och man försakar och man dagdrömmer om hur underbart det ska bli när man äntligen får sitt drömhus, eller hur det känns när man gått ner 30 kilo, eller när man efter år av kämpande får sitt drömjobb.
Det spelar ingen roll vad….man kämpar tappert mot sitt mål och så en dag når man hela vägen!! YAY!
Nu när man lyckats… så är slutet gott, allting gott… eller ?
Inte alltid !!
Kampen för att lyckas har varit en daglig trigger, en stark motivation..… man har levt med sitt mål för ögonen.. och när man når hela vägen… då plötsligt tar kampen slut… och en tomhet kan infinna sig.
Att sitta där i drömhuset innebär inte att man automatiskt genererar sig själv lycka….och när man ser den slankare kroppen i spegeln så blir det kanske inga hallelujamoments … och när det gäller drömjobbet så dyker det snart upp sånt som man irriterar sig på.
Det är naturligt att känna en viss tomhet när man lyckats och ett invant mönster bryts……. och nu gäller det att tänka i nya banor och att ersätta den gamla kampen med något nytt och bra !!
Det är inte alltid lätt att vara människa !!
Kram & kärlek
skriven
Hej... Graviditetstestet visade negativt... Betyder det att jag äntligen kan slappna av och slippa oroa mig?