Esmaralda...spår dig gratis!

Finns det egentligen bevis för att vi levt tidigare liv innan vi föddes till det nuvarande ?

Kanske inga bevis som kulle hålla i domstol… men ändå, tillräckligt  med bevis för  de som kan se sambandet.

Jag har träffat på en hel del genom åren

Jag har mött Kerstin som är en av oss i bloggfamiljen.

För många år sedan besökte hon mig för spådom, det är nog 40 år sedan nu.

Hon hade problem med sömnen.

Hon vaknade ibland flera gånger per natt av att hon inte fick luft.

Hon vaknade och kippade efter andan och hade panik.

Samtidigt hade hon en bild för ögonen, att någon stod över henne med en stor kudde och tryckte den mot hennes ansikte.

Armar och ben kändes små och kraftlösa och hon kunde inte försvara sig

Läkare hade undersökt henne, hon  led inte av sömnapné eller något annat som kunde förklara det hela.

I en seans stod det ju klart – att Kerstin i förra livet, när hon kallades Lilian, hade blivit kvävd till döds av sin mamma när hon bara var några månader gammal.

Hon kvävdes med en kudde och liten som hon var kunde hon ju inte försvara sig

Insikten genom seansen hjälpte en aning men inte fullt ut  och hon gjorde 5-6 regressioner och  för varje regression blev det framsteg.

Så småningom kunde hon lämna  det gamla traumat bakom sig och sova hyfsat gott om nätterna.

Jag har Kerstins tillåtelse att berätta .

💖

Ett annat exempel är en man i medelåldern som vi kan kalla Bosse. 

Så länge han kan minnas har han varit alldeles betagen i klassisk musik.

Nästan på ett maniskt sätt.

Han spelar många instrument och är idag  skicklig yrkesmusiker.

Samtidigt har han alltid varit kluven inför sin dragning till musiken.

Han har både älskat och hatat sitt musicerande.

 Han hade alltid  en stark känsla av att musiken varit viktig  för honom från födseln om inte längre tillbaka ….. och inte bara viktig utan livsviktig .

Ofta fick han tankar som handlade om  att han spelade för sitt liv

För att överleva.

Han gjorde regressioner för ungefär ett 20 tal år sedan och mycket riktigt.. han såg hur han växte upp i en  musikalisk familj, han såg hur kriget kom och att familjen tvingades till koncentrationsläger och hur han själv fick spela för  sitt liv där, varenda dag.

Han var skicklig och deltog inte bara i lägerorkestern utan spelade och på nazisternas privata fester.

Några år efter regressionen råkade han ut för en olycka och skadade sin hand. När såret läkte blev ärret en perfekt formad Davidsstjärna.

 

 

 

I dag har han  slutit fred med som varit och kan njuta mer av sin musik även om det fortfarande kan vara lite dubbelt.

Hur har ni det med era tidigare liv ?

Kram & Kärlek