Barndom.....
Det här med barndomens mat är något som jag ibland kan bli sugen på... och som väl är brukar maken haka på utan problem. Det gör däremot inte barnen och jag antar att varje generation har sin typ av mat.
I går fick jag en fix idé, jag ville absolut ha pepparrotskött !
Med sjukt mycket papparrot !
Jag tar mig alltid det där extra jobbet att själv riva pepparroten.. blir så mycket godare !
Jag gör en enkel variant av pepparrotskött.... och så här ser det ut:
Högrev som du delar i mindre bitar, ca 2x2 cm och som du låter sakta sjuda tillsammans med en grovt delad lök, massa morotsbitar, en tesil full med vitpepparkorn, salt, 2 lagerblad.
Efter knappt 2 timmar brukar köttet vara mört.
Ta av kastrullen och vänta 10-20 minuter och ta sedan upp köttet samt morotsbitarna.
Låt buljongen koka upp, sila bort lagerblad och lökbitar och häll bort den buljong som känns för mycket till sås. I med ett par dl vispgrädde. Sedan har du i riven pepparrott, efter smak så glöm inte att smaka av och finhackad persilja, lite salt och peppar. Låt koka upp.
Ha i Maizena o låt puttra lite och ha i såpass mycket tills du känner att konsistensen är som du vill ha den,
Därefter lägger du köttet och morötterna i såsen igen och voila, pepparrotsköttet är klart !
Kokt potatis till är godast och jag har gärna lite rårörda lingon också.
När man ändå håller på så är det perfekt att laga till så mycket att det också räcker till matlådor.. eller att överraska en gammal förälder .
Mamma längtar redan efter den här middagen som jag lovat henne och på fredag kommer hon att få två portioner som jag frusit in..... och hon kommer inte att kunna vänta så första portionen kommer helt klart att bli hennes fredagsmiddag😆
Det var igår jag frossade i den här rätten.... och det kommer jag att göra idag också...
💖
Förresten, jag glömde ju tala om att träffade Karl Fredrik och Petter på Bordershop i lördags !
Kram & kärlek 💖
skriven
Hej Es, wow det ser gott ut! Älskar kött grytor 😍.
Det känns lite oroligt med bilen och att vara här… men hur ser det ut att det kommer bli, bör jag vara orolig tro? Kram Klara