Är du normvänlig.. eller inte ?
De sociala normerna är många och avancerade – ibland bör de följas och ibland kan man skita helt i detta...........beroende på situation och beroende på vilken personlighet man är.
Rädda och försiktiga människor kan gott träna lite på att avvika från normen och inte bara falla in i ett givet mönster… och människor som i fullt ståhej gör allt för att avvika från normen kan ta det lite lugnare för annars är risken stor att det uppfattas som tröttsamma och förvuxna tonårsslyngel..
I vår värld finns normer för hur vi ska interagera med varann och det finns olika mönster inom familjen, bland vänner, på arbetsplatsen och i parrelationer.
Vi lever i en en djungel av unspoken roules.
Interagerar man med en stark person som tar alltför mycket plats då har man tre val….nummer ett är att man faller in i ledet bakom och nummer två, att man påtalar för den här personen att den tar för mycket plats & att det är klädsamt om hen dämpar sig en aning. Nummer tre innebär att man tar kampen på samma nivå och blåser upp sig och käftar på.
Man ska välja det alternativ som man ÄR… och vara sann mot sig själv. Däremot ska man aldrig välja med rädsla.
Sociala normer mellan olika kulturer kan vara tufft.
Min son gjorde att arbete på gymnasiet just om kulturskillnader och besökte en fattig masaifamilj i Kenya under några veckors tid.
Vid hans första dag där gullade han med en söt liten get och kort efter brakade det loss.. man skar halsen av geten, blodet sprutade och knivar blänkte.. och sonen erbjöds att äta en bit ångande inälva….. och allt det här fixade han. Det var okey.
Han gjorde det som förväntades av honom och tog seden dit han kom.
Däremot hade han svårare för att acceptera att folk hela tiden tog hans mobil och hans kläder och skor och när han själv skulle ha sitt eget så var det puts väck eller så var batteriet i telefonen urladdat.. och det var en tre timmars promenad till stället där man kunde ladda. På detta blev han lite lack och röt ifrån - och ingen begrep varför han surnade till.
Är man uppfostrad efter normen att vara söt och hålla truten – då får man som regel problem. En sådan norm är falsk och bygger på rädslor och Jantelag … och den bör man i rappet jobba på att förändra. Annars sitter man där med en enorm passiv agressivitet som kan göra folk sjuka, på riktigt.
Befinner man sig på fel plats i de sociala normerna – så kan det hjälpa om man skaffar sig en ny förebild….så att man kan socialisera sig i den riktning man vill ta
Själv fungerar jag så att när jag blir nervös så pratar jag på.. och träffar jag någon nervös stackare som blir tyst av sin nervositet då blir det en rejäl kollision.. och vi kan ha svårt att släppa in varann i den sociala processen… jag som får panik av tystanden och hen som får panik av mitt tjattrande !
Träffar jag någon som inte är blyg utan bara mindre pratsam då kan den här personen säga åt mig att herregud människa vad du tjötar.. och då håller jag med och säger att ja, det är förbannat vad jag mal på och sen är isen bruten och lätt att mötas på en rätt nivå.
Det där sociala är inte alltid så enkelt !
Jag bryter rätt ofta normen själv och gör lite tossiga ting… ställer kanske frågor som folk tycker är påflugna och närgångna …. kramar nån när det inte ska kramas…..bjuder ut en karl på dejt istället för att passivt vänta…beställer en Irish coffee till frukost… och är lite som min mormor var kanske.
Lyhörd för sociala normer YES.. men lust att röra om lite i grytan. Fast bara till en viss gräns. Självinsikten får man inte tappa, då blir man en pain in the ass. Och det vill man ju inte.....
Kram & kärlek