Teleportering

Idag vill jag berätta för er hur snabbt jag förflyttade mig från  Syntagma i Aten till Nordland i Norge. 

  Det är ju några år sedan som jag tillbringade våren  i Grekland.. och bodde strax utanför stan.

Titt som tätt tog jag tunnelbanan in till centrum och den här dagen  gick jag omkring och tittade i basarerna och sen slog jag mig ner på en uteservering vid torget med ett glas vitt vin.  Det är just sånt som är hallelujamoments i livet !!

 //Aten//
 

Jag skulle just till att smaka på vinet när  jag… som det faktiskt kändes..  teleporterades till en intagande  och märkligt plats.

 Jag hade ingen aning om var jag befann mig men det var oerhört vackert.

Blått vatten, vackra berg och en liten by mellan hav och fjäll. 

Jag tror det är den vackraste plats som jag någonsin varit på ! 

 Husen var byggda i trä och en liten handelsbod fanns och så kajen med båtar och nät som vajade i vinden.

  Jag gick en bit  längs grusvägen som jag antar var typ Storgatan, vägen genom byn och det kändes rätt kylslaget. Herregud, jag hade korta tights och kortärmad tunn långskjorta och det kändes som om det skulle börja snöa när som helst. 

Vid kajen jobbade några män i märkliga gammaldags kläder och nu kom en dam ut från butiken och jag insåg att jag inte bara flyttats geografiskt utan också tiden.

 

Känslan av att vilja stanna blev starkare och ju starkare den blev desto långsammare behövde jag andas.  Aten kändes väldigt avlägset.

Gubbarna som jobbade vid  kajen  försökte förklara var jag befann mig och jag förstod att det var Nordland. Inte för att jag begrep vad Nordland kunde vara – det listade jag ut långt senare.

Märkligt nog frös jag inte alls. Ju fler steg jag tog desto mer fylldes jag av en speciell glädje.. en glädje av det slaget som gör att det kittlar i magen som sockerdricka. Jag kände förväntan.  Jo, jag ska nog stanna här nu. Det finns en mening.

 

Tills min  ängel drog mig i örat och bestämt talade om för mig att nu får det vara nog. Nu ser du till att  ta dig tillbaka dit du hör hemma. Till torget i Aten.. omedelbums.

Plötsligt kippade jag efter luft och fick ett hostanfall.

Huden var kall och jag rös.  Uttrycket att det gick någon över min grav kändes väldigt relevant.

Så  satt jag  på cafét  i Aten igen och med vinglaset  halvvägs till munnen.

Ingen tittade konstigt på mig så jag antar att det jag upplevde som kanske 20-30 minuter i själva verkat bara var några sekunder.

 
 
 

Luften höll i alla fall på att ta slut och hade inte min ängel envisats då tror jag faktiskt inte att jag suttit här idag och skrivit detta.

Det är så lätt att dras in i andra världar och på något sätt lockas man att stanna – som om man tillhör just den upplevelse man har.

Det går inte att förklara.

Jag googlade sen och insåg att jag befunnit mig i Nordland i Norge

Det kan ha varit i byn Stamsund men helt säker är jag inte, det finns fler byar och idag ser de ju helt annorlunnda ut än de gjorde för över 100 år sedan.

Med tanke på folk kläder och det allmänna utseendet bör det har rört sig om tidigt 1900 tal.

 

 

Jaha, i morgon bitti.. väldigt tidigt far jag till Lubeck i Tyskland och dit far jag inte på konstiga vägar utan helt vanligt & traditionellt  i bil  tillsammans med min vän och MG.  Mysigt landhotell är bokat utanför stan.

 MG är väldigt taggad  på julmarknaden där !!

Jag kommer att blogga från Tyskland under helgen .

 

Men jag vill be er att ni INTE mailar mig för seans / personlig spådom förrän jag är hemma igen… på måndag !!

 

Kram o massa kärlek till er alla